Samlade tips till VP – vallhundsprovet

Tänkte att jag mitt i all vallträning skall stanna upp, fundera igenom och planera VP banan. Varför? För att det ger mig tid att fundera på hur jag vill att vi skall reagera i olika situationer, samla ihop olika tips jag har fått på vägen samt kanske få nya tips av er som läser – tas tacksamt emot.

Så här ser en VP bana ut (SVaK regelbok). Observera att den kan gå åt båda hållen, det är bara att tänka på den spegelvänt. Startar gör vi i det vänstra hörnet på bilden, vid stolpen. Fåren står då i utställningsringen – hålls av en eller två ekipage. Detta var något vi fick reda på ganska sent, och något vi nu tränar hårt på. Just våra får är klistriga och vill helst stanna hos personen som ”håller dem” på plats, så det krävs en hel del tryck av hunden för att få iväg dem mot föraren.

HÄMT
Starten är alltså vid stolpen, som jag som förare inte får lämna vid hämtet. Jag vill allra helst göra ett högerhämt, eftersom Ozz har ett bättre djup åt höger och därmed stör fåren mindre i upptaget. Tanken är att hon skall upp mot fåren i en vid cirkel, komma upp bakom och ta dem emot mig. För att få till en bra utgång tänkte jag placera Ozz snett åt det håll jag skickar, t ex höger, och därmed ha henne placerad ”på cirkeln” redan i utgången. Lägga press på henne så att hon vinklar huvudet bort ifrån fåren; lättare att å henne att .jobba ute på cirkeln om hon redan i starten har fokus på den linjen snarare än fåren. Samtidigt skall hon såklart ha koll på var de är, men för mycket fokus på fåren resulterar i ett rakare hämt. Fått veta av Eva att för varje extra kommando som ges i hämtet så dras 1p, men det kan vara värt att t ex lägga Ozz om jag ser att hon är på väg att snäva in för att efter ligget skicka ut henne på cirkeln igen för att därmed få ett mjukare och lugnare upptag.

UPPTAG
När hon kommit upp i kl.12, sett ifrån mig, är hon i balans och här vill jag allra helst lägga henne för att andas själv (hett tips från Eva, ”ha tillfällen då du planerat att andas”) och låta henne (och mig) mentalt fånga ihop fåren innan hon skall driva dem mot mig. En sak vi märkte igår när vi tränade i storm var att hunden inte hör ett skit i motvind – varför vi egentligen borde ha tränat in pipan på en gång. Gjort är nu gjort, och jag tror att det i ett stormläge blir bättre att låta hundens djurkänsla och naturliga balans arbeta själv. Anledningen till denna analys är för att jag la Ozz i upptaget igår och sedan låg hon där… hon hörde varken när  jag smackade eller skrek.

När hon lagt sig så låter jag henne i lugn takt driva fåren mot mig och stolpen. Inte stressa, ta det lugnt, ett steg i taget! Från och med nu är det fårens väg som räknas, vi skall gemensamt få dem att hålla sig på den tänkta streckade linjen i skissen ovan. I hämtet skall ekipaget följa en sådan rak linje som det bara går rakt emot mig. Det svåra kan t ex vara att fåren har ett drag åt ett annat håll (av t ex flocken eller en skog) och hunden måste hela tiden balansera upp dem mot mig för att hålla dem på linjen. När de närmar sig mig och stolpen är det meningen att de skall runda stolpen åt banans håll. Gäller att hela tiden se vart fåren är på väg så att jag här kan styra Ozz så hon får dem att runda stolpen, helst så nära som möjligt. När de väl rundat stolpen är det dags för fösning – ett av mina favoritmoment.

FÖSNING
Fåren skall fösas av hunden 100m, och jag som förare skall inte påverka fåren det minsta, igenom ett grindål med en öppning på 7m. Återigen gäller det att hålla fåren på en tänkt linje från stolpen och in igenom grindhålet. Här skall jag verkligen ha studerat de tidigare fårens drag, så att vi kan balansera upp fåren på linjen och bort från draget -OM de nu inte har megadraget rakt fram. Jaa… vad gör man om de drar iväg rakt fram? Ett minihämt, där hunden rundra upp dem, för tillbaka dem på linjen och sedan kommer snabbt runt tillbaka till mig så att fåren inte påverkas av mig?

DRIVNING
När fåren är igenom grindarna så springer jag på hypotenusan till  drivningspositionen (det vill säga att jag genar till den nya tänkta linjen), så att jag nu hamnar före fåren och får Ozz bakomdem. Här är det tillåtet att jag påverkar fåren, t ex genom att de följer mig, men jag hade också kunnat fortsätta fösa dem. Hur som, jag vill helst upp och ha fåren emellan mig och Ozz, eftersom jag vill vara före till fållan på slutet. I drivningen skall de återigen igenom ett grindhål på 3m och så ner mot en fålla.

FÅLLA IN och UT
Till fållan, som är stängd, vill jag ha ett lite försprång, så stamp mot fåren, så att de hajjar till, och så en kort joggingmarsh till fållans grind. Jag vill hinna öppna fållan innan ekipaget når öppningen. Här vaktar jag nu ena flanken och Ozz måste balansera upp dem så att de hamnar i grindhålet. Det bästa tips jag fått här är nog att låta fåren tänka och se öppningen innan jag sätter tryck på dem med hjälp av Ozz. Låta dem se ”där där hålet”, låta dem välja att gå in frivilligt. Sedan kommer finliret. Säger jag höger så kanske Ozz bara skall flytta sig 2dm för att sedan stanna, gå långsamt framåt 2dm för att sedan stanna – små små små förflyttningar. Behövs inte mycket mer för att flytta fåren. Hela tiden hålla ett öga på vart fåren vill ta vägen, ge dem valmölighet – andas om det blir en lugn stund – återigen låta det ta tid istället för att stressa på. När fåren väl inser att det är till fållan vi vill ha in dem så går de fint in 🙂 och jag stänger grinden och tar tre djupa andetag.

Nu är det dags för ”fålla ut”, som går ut på att Ozz skall ta ut fåren lugnt och sansat, under kontroll. Återigen öppnar jag grinden, ber Ozz smyga in och lägga sig innanför. Stänger grinden och ber henne runda dem och lägga sig i balans på andra sidan. När fåren och Ozz har fått andats och förstått situationen, öppnar jag lugnt grinden. Jag låter fåren gå ut själva, om de nu inte behöver tryckas ut utav Ozz, och ber sedan Ozz komma ut och lugnt hämta dem tillbaka till mig, om de fått för sig att ge sig iväg. Kontroll över flocken och så avsluta med att STÄNGA grinden! Skratta och andas desto mer!!! Phew 😀

Nu känner jag mig betydligt mer redo!

Eller gör jag någonsin det?

Efter två timmar i fårhagen idag så gav vi oss ut på svampjakt och detta blev vår skörd. Vi hade hjälp av Katarina Rilegård, som har får ihop med oss. Hon visade oss var vi kunde gå för att hitta svamp och framförallt hur vi skulle se svampen. Efter ett par minuter kände vi oss varma i kläderna och efter två timmar i skogen var vi trötta, blöta och väldigt nöjda! Vi hade förmodligen hållit på en timme till om vi haft fika och korg med oss, som det var nu började papperskassen vi plockade i ge efter, så det vara bara till att vända hem. Väl hemma blev det smörstekta trattkantareller på macka – sååååååå gott!! Nu skall vi inhandla en svampkorg, och sedan hoppas vi på någon mer tur innan hösten är förbi.

Kram på er!!