På senaste tiden har Pi och Ti fått drälla med i fårhagen, precis som vår allas Ettanbettan. Tidigare har jag undvikit det för att 1) Piraya är certifierad jaktpappis och 2) Tigra kanske skulle hamna i vägen för fårflocken.
Det visade sig att Pi inte jagar får, eftersom springande får betyder godis hos mig. Tigra håller sig någon helt annanstans och snosar i backen. Perfekt, så slipper de ha tråkigt i bilen.
Idag blev det fösningar i lina och med pipa. Fram och tillbaka. Nöta nöta. 🙂
