Författararkiv:propiraya

SM-silver och 80% ren vilja Igår gick SM i inomhustriathlon av stapel för första gången på Sydpoolen, Södertälje.Team snabbare har gjort ett gediget jobb att inte bara rådda hem en jädra massa kvaltävlingar och en genuint bra final med top-notch material (nya cyklar dagen till ära: Kalibrerade Tomahawk-cyklar med max 1% avvikelse) utan även ett prisbordFortsätt läsa ”SM SILVER inomhustriathlon”

Är nu i slutet av min västkustperiod. I morgon beger jag mig norrut igen. Det känns… fel. Men, det är inte vad detta inlägg skall handla om. Nej. Det skall handla om synergieffekter. Synergi är när två eller flera influenser tillsammans bildar en starkare influens än vid direkt addition. Wikipedia Jag har under senaste tvåFortsätt läsa ”Synergieffekter som ger energi”

På något vis lyckades Bat och jag att ta oss med på Anna Källs kennelläger för Good Girl – TACK!! Anna hade bjudit in WC-vinnaren Elena Kapustina att drilla oss i agility och jädrar vad vi fick springa!!! Efter våra pass var jag sjublöt av svett och tänkte att 1 mil i skogen är inget iFortsätt läsa ”Good girl kennelläger för WC-vinnaren Elena Kapustina”

De som känner mig väl vet hur mycket köra bil betyder för mig. Därför var det ett lätt val att åka ner till Halmstad för ännu en deltävling i Team Snabbares Triathlonligan och sedan fara vidare till skåneland. Triathlonligan (150m sim – 4 km cykel – 1 km löp) Fick med mig både Jani ochFortsätt läsa ”Triathlonligan och roadtrip”

När jag nu ser tillbaka på det här året så känns det spontant som att det har varit ett lugnt år som mest rullat på. Börjar bläddra bland mina bilder och inser att det här har varit allt annat än ett lugnt år, det har varit ett fullkomligt galet år. Galet snurrigt! Lite som att köraFortsätt läsa ”Årskrönika 2014: prestationernas och pannbenets år”

Låt mig stolt få presentera min sportfarsa: Sven Wergård.  SVT sport önskar att vi skall presentera våra sportfarsor, och vad skall jag säga mer än att min pappa tillhör världsklass när det gäller att ställa upp. Ingen aning om när jag började rida, känns som jag alltid ridit – finns bilder från att jag ärFortsätt läsa ”Glad fars dag #Sportfarsa nummer ett – eller TACK för all tid!”

Veckan som gått har jag varit utan hund. På grund av ihållande jobbmöten och att jag ändå skulle söderöver redan efter tre dagar fick de vara kvar hos världens bästa föräldrar. Det som slog mig under dessa dagar var att jag valde bort att träna i motionsspåret på kvällarna. Det kändes helt enkelt inte tillräckligt tryggtFortsätt läsa ”Tryggheten att ha hund”

Känner mig lite som en noshörningskalv just nu. Ni vet söt och klämgo. Springer lika fort framlänges som baklänges. Alla vill titta på dig och du är kaxigast i universum. Njae, kanske inte riktigt så. Även om det var ovan egenskaper som slog mig när jag träffade Jamala. Vilken kaxig goding! Efter att ha varit sjukFortsätt läsa ”Jag är en noshörningskalv”

Något jag sa till mig själv när jag flyttade till Stockholm var att jag också ville uppleva staden. Då bestämde jag mig för att besöka eller göra något nytt ofta; ofta har varierat år från år, allt från varje månad till ett visst antal gånger per år. Detta är något jag är väldigt glad över såhär nästan sex år senare.Fortsätt läsa ”Upplev din stad, upplev ditt land”