Husbandry training

Definitionenav ordet husbandry inom djurvärlden är ”the careful management (using the best scientific principles and knowledge) of our animals” (K.Ramirez) och innehåller alla delar för ett välmående djur: utfodring, miljö, social struktur, medicinsk vård etc.

För att underlätta många av de bitar som finns inom husbandry kommer träningen till hjälp. Den hjälper bland annat till för att specifika situationer skall uppfattas mer positiva, mer avslappnande och mer säkra för både djur och människa.

Ta ett sådant exempel som visitering eller översyn, vilket vi behöver göra dagligen på våra djur oavsett om det är en häst eller en tiger. För att få så bra överblick av djuret som möjligt underlättar det om jag kan komma nära det och till och med kunna känna igenom det. Genom att då använda sig av träning för att kunna be djuret att komma, få det avslappnat och dessutom se det som något positivt skapar verkligen en grund för djurvälfärd.

Träningen leder till att vi kan göra allt från att väga eller undersöka tänder till att ta ett urinprov eller blodprov. Genom att träna skygga djur att gå på en våg kan djurvårdarna bland annat hålla reda på både fodergiva men även för att ta reda på om det har ungar i magen. Och förs det noga anteckningar har de även kunnat få veta i förväg det ungefärliga antalet ungar i magen. Självklart går det även att träna djur till att låta sig bli undersökta av ultraljud.

Träningen handlar främst om tålamod och trygghet. Att ge djuret tid till att vänja sig vid olika situationer. Att bygga upp den positiva känslan successivt. De skall känna sig trygga när tränaren ber dem sätta sig stilla för att bli undersökta.

Dessutom gäller det att jag som tränare exakt vet hur situationen ser ut: hur skall djuret ligga/sitta/stå för att jag skall vara bäst placerad för att kunna ta urinprov/ultraljud/titta på tänderna/öronen/ta tempen etc.Vad finns det för risker jag behöver ta hänsyn till? Kanske är det inte smartast att stå bakom hästen när jag skall lyfta hovarna och kanske är det inte det smartaste att använda fingrarna när jag skall undersöka tigerns tänder…

Det finns egentligen inga begränsningar för vad vi kan träna djur att samarbeta kring. Kan en människa vara avslappnad under provtagning eller en transport finns det ingen anledning till att ett djur inte skall kunna vara det. Genom rätt träning får djuret kontroll på situationen och kan hantera den på bästa sätt.

Hur mycket husbandry training lägger du ner på dina djur?

Djur i arbete

Att vi använder hundar i arbete är inget nytt. Vi har både räddningshundar, hundar som letar efter olika ämnen, hundar som är i vår sociala tjänst såsom servicehundar eller assistenthundar och inom många fler användningsområden.

Andra djur som jobbar i människans tjänst är den afrikanska jätteråttan som letar efter minor i Tanzania. Fördelen med dessa är att de är inhemska, billiga i drift och dessutom effektiva. De har blivit ett ypperligt hjälpmedel i sökandet efter landminor.

Inte fullt så självklara ”bombdjur”  hittar vi i insektsvärlden genom våra ibland inte allftör älskade grannar, bina (Apoidea).

Det har visat sig att bin är alldeles ypperliga att träna för att leta efter sprängämnen. Genom klassisk betingning lär man bina att associera en lukt – t ex lukten av TNT – med en belöning.

Känner du lukten av TNT kommer du snart att få en belöning.

När sedan lukten av TNT uppfattas av bina ute på fält kommer deras probiscus sträcks ut vilket noteras av en sensor. Informationen kan sedan enkelt läsa av på en inkopplad handdator. Hur häftigt är inte det!

Har du stött på andra djurarter i arbete än vad du hade förväntat dig? Berätta gärna mer om detta!

I’ve been working like a honey bee!

Tada! Ytterligare ett av mina projekt!

Precis som förra året kommer jag att skriva ett inlägg varje dag som ni kan följa ända fram till jul. Jag har funderat över olika teman och även på att utlysa någon form av omröstning för vad ni kan tänka er vilja läsa om under december månad. Tillslut bestämde jag mig ändå för att köra på mitt favorittema just nu: djurträning!

Välkomna till årets adventskalender som kommer att handla om

Djurträning!

En del av det jag kommer att ta upp är från min föreläsning av Hur lär djur? och en del är sådant som jag kommer att ta upp enkom för denna adventskalender. Några saker kommer ni att känna igen och några bitar kommer ni tänka ”Wow! Det där hade jag ingen aning om!”. Vad jag hoppas på är i alla fall att du varje dag skall känna ”åh, vad skall hon skriva om idag tro…”

Vi tar det hela från början och kikar på några av de orsaker varför vi egentligen arbetar med träning av djur.

Nöje/aktivering/berikning

I den här kategorin har jag klumpat ihop olika delar som jag skulle kunna tagit var för sig, men eftersom det är en del debatt kring vad som anses vara vad (där huvudfrågan är om det är berikning eller aktivering?) så tar jag dem helt sonika på en och samma gång.

Förutom olika tävlingsformer (vilket de flesta som läser denna blogg är aktiva med sina hundar i ) infattar denna del även aktivering av olika slag för våra andra hus- och tamdjur. Aktivering som vi kanske inte riktigt tänker är av godo för djuret. T ex, att träna sin kanin för kaninhoppning, som är lika mycket nöje för vår del som det är en möjlighet för kaninen att få fysiska motion. Detsamma gäller såklart alla djur i fångenskap, oavsett om vi tittar på kanin och marsvin hemma eller tvättbjörnar och sälar i djurpark. Jag har vänner som tränar sina råttor för råttagility, och vem har inte imponerats av Brain Storm ”The world’s smartest mouse”?

Det har bland annat visat sig att djur i zoomiljö som har blivit uppmuntrade till att vara aktiva under t ex matning – genom att födan har serverats på ett sådant sätt att djuren behövt anstränga sig – även blivit mer aktiva då det som startar aktiviteten (i detta fall födan) inte är närvarande. Detta är för mig inget konstigt, då rörelse och motion i sig också leder till ökad aktivitet i längden.

När jag besökte Parken Zoo Eskilstuna alldeles nyligen fick jag vara med när de lade blodspår åt varanerna. Det för att varanerna både skulle få utlopp att söka efter födan och få dem att röra på sig mer. Desto mer motion, desto mindre mage – och ingen mår bra att vara fet.

Nytta och nöje!