Har haft flyt hela hösten och fått vara frisk, trots att jag umgåtts mycket med sjuklingar och kört tuffa lopp.

Men, så plötsligt igår kände jag hur en igelkott boade in sig i min hals och det blev allt svårare att prata. På kvällen var rösten obefintlig. Genast avbokade jag allt vad aktivering heter och la mig i min säng.

Senare på kvällen kom hemleverans ❤ i form av honung och choklad. Efter att ha levt på det i natt och idag så känner jag mig piggare nu. Ja, kan ju även bero på att jag sovit hela dagen. Välbehövligt.

Helt klart en vältajmad igelkott 😀

Att göra en årskrönika är mitt sätt att förstå vad det egentligen är jag har gjort under året. Kan därför än en gång konstaterar att  jag lever mitt liv till fullo.

Kort sammanfattat har jag haft ett framgångsrikt år både vad gäller mitt företagande, där jag bl.a. föreläst i ämnet mental träning, och mitt eget presterande på tävling: två SM-silver i två olika grenar och ett knippe pallplaceringar. Har definitivt hänt grejer med mig i år, men … så heter det som ett av mina träningsprogramá la Nessie: DU BLIR VAD DU TRÄNAR!

Let’s go!

JANUARI – födelsedag & träning

Börjar året med att åka till Lanzarote ihop med M. Vi firar min födelsedags på bästa tänkbara sätt – swimrun i en lagun. Det ÄR den bästa födelsedagen jag haft i hela mitt liv ❤ Inklusive cyklingen över halva ön och tillbaka. Vad gör en inte för att få se vita krabbor i en grotta!

Tränar och kör flera kvaltävlingar i inomhus-triathlon-ligan. Inga topplaceringar, men jag biter mig fast genom kvantitet. Vägrar ge mig!

Out-n-out.education kommer igång, och OJ vilken succé! Sähär i slutet av året är jag så STOLT över både mig själv och ALLA som gått kursen i Tävlingspsykologi. Vilket gäng ni är! Fantastiska personer.

FEBRUARI – drömmarnas månad

På sätt och vis en mellanmånad, men ändå en månad av drömmar.

Får göra drömprojektet: forska på personlighet och träning hos hund (fortfarande ett manuskript). Bor i Borås under projekttiden och börjar så smått inse att det är i den här staden jag vill leva… det blir allt mer uppenbart. Börjar fundera allt mer på hur det skall gå att lösa.

Träningen flyter på fint och jag styrkertränar massor!

Ozelot fyller 7 år ❤

MARS – SM-Silver och VINST i triathlonligan

SM-final i inomhustriathlon och trots att jag är en lågoddsare kör jag mitt race och kammar hem ett SILVER! Konstaterar som så många gånger förr: mental träning is the shit och jag ÄLSKAR min hjärna!

Dessutom vinner jag hela poängligan och får en swimrundräkt från HEAD. Wohoo – trägen vinner.

APRIL – statistik!

Vi dricker bubbel och firar i Varberg. Vad vi firar – troligen allt möjligt.

Påsk och statistik, statistik och träning. Mer statistik och… ja, vi kör mer statistik, ett varv till. Allt handlar om statistik. Ny tradition föds genom att vi knackar ägg. Gör lite mer statistik.

Just ja, hinner en sväng på triathlonläger… men även där jobbar jag med statistik.

MAJ – RUN with your DOG föds

Elin ringer mig och säger: ”30 maj är det hundens dag i Borås! Vi fixar ett löplopp för hund, som vi pratat om.” Jag funderar en sekund och svara: ”VI KÖR!!”

Det hela blev en braksuccé – nästa år är vi tillbaka! Skriv upp 27 maj 2016 i kalendern.

Dagen efter var det årsdebut på Utö swimrun. Hade äran att köra mix med Robban, och vi fick en fjärde plats med oss hem.

Medan jag ordnar lopp och springer själv visas min lägenhet. Har jag fått något i huvudet dröjer det inte länge förrän det är i rullning. Allt skall ske NU, helst igår.

JUNI – sommar, sol och glädje

Ytterligare en lyckad födelsedag ❤ med brunch och trädklättring – livet SKA vara ett äventyr!

Tog med Mallan-motårbåt på Swimrun-debut i Stockholm och en fjärdeplats var ett faktum. Helt galet race! Skrattade så att jag kissade på mig. Fast det gör en ju jämt när en swimrunnar…

Jag och rovdjuren solade. Måste skriva det. Händer typ aldrig. Definitivt en stor händelse under året!

JULI – VÅGORNAS månad!!

Tre agilityläger genomfördes, två i Stockholm och ett utanför Borås ihop med Anna. Lyckade arrangemang som gav mersmak!

Elin & jag får äntligen tävla ihop. Drar upp till Höga kusten och kör ÅRETS galnaste expedition. 😀 Kvalar till Ö-till-Ö och skrattar oss igenom stormen: fueld by laughter!

Lever livets glada dagar i Varberg medan min lägenhet på Lidingö säljs. Flyttar ut. Trodde jag skulle hitta nytt boende fort. Not.

Bat fyller 3 år ❤

AUGUSTI – äventyrsmånaden

Vad är definitionen av semester? Tävla all-over-norden…

M & Jag kör Ångaloppet sprint på lördagen och Elin & jag Ångaloppet på söndagen. Ångaloppet är det bästa loppet att debutera på och vi hade gyttja överallt när vi kom till mål och äntligen fick den krämiga morotssoppan! Vilket minne… För E&mig blev det pallplats, Ångaloppet tredje gången gillt resulterade i en 2:a placering för Team PowerWoman! Springer båda loppen i löpkjol – love it! Mitt nya favoritplagg i garderoben. Givetvis från PW.

M och jag drar först på fest i Hälsingland följt av en sväng till Hemsedal och AIM. Äventyr de lux. ÅREST ROLIGASTE DAG! Klättring i berg och träd, paddling, simma i svinkalla fjällsjöar och mycket gels. Cykla upp upp upp för att sedan rulla fort fort fort nedför. Ölen har aldrig smakat godare. Fantastisk dag i Norge.

SEPTEMBER – eller hur mycket går det att göra under en månad?

Vi började med att köra vårt andra RUN with your DOG, denna gång i Stora skuggan, Stockholm. Ännu mer lyckat och konceptet är här för att stanna. Den 2:e september 2016 släpper vi hundarna lösa igen!

Bat, han fick flyga med Heddas&Emilias Denny, TACK för att ni hade honom både under loppet och dagarna efter.

Vidare till ”Ö-till-Ö” och står på startlinjen med PW-Anna. 75 fantastiska kilometer. Vi har en pannbenens dag och kramar varandra länge i målområdet! Dagens mantra: varje armtag tar oss framåt.

When the goings get tough – the tough gets going!

När jag ändå var på G blev det en tur till Solvalla, Finland, ihop med Flingdal. Vi krigade som jakthundar och tog en mycket välförtjänt andra placering med oss hem. Konstaterar att terräng is the shit och att skratt, det kommer en långt på. Sammanfattning av alla sommarens race.

Bat & jag åker på barmarksläger där vi slår PB i löpspåret, jag får testa myrfotboll och föreläsa om idrottspsykologi för draghundsfolk. Lyckad helg.

Flyttar hem till Linda de sista veckorna i Stockholm. Vad vore livet utan vänner ❤

OKTOBER – SM-Silver och vårt nya liv

Bat & jag springer vårt andra Barmarks-SM ihop och lika fantastisk som alltid är min lilla kämpe. Han drar som en krigare och det resulterade i en silvermedalj runt halsen. Fantastiska Fladdermus med ett hjärta av guld!

Livet börjar ta fart på allvar. Ingen bostad så långt ögat kan nå – betydligt mer stressigt än vad jag ger sken av. På den positiva sidan har jag lyckan att ha bästa jobbet i form av föreläsningar och kurser. Åker runt i hela Sverige och får prata om det bästa ämnet: mental träning. Håller en helgkurs i prestationspsykologi hos Vinna-Emelie, och ett nytt helg-koncept föds. Linda och jag skapar också ett succékoncept tillsammans och håller härliga kurstimmar i agility ihop. Samarbete is the thing 😀

NOVEMBER – hej mitt vinterland

Mesta tiden upptas av faktumet att vi inte har någonstans att bo. Letar febrilt och blir allt mer desperat.

Plötsligt uppenbarar sig THE PLACE! Jag vinner budgivningen och världens finaste lägenhet med bästa läget är vår. Inflytt december. Lyckan är total.

Det som får mig flytande sista veckorna är alla fantastiska människor omkring oss. Tack tack tack!

Fortsätter kursa med Linda. Vi har de absolut bästa kursarna. Måste bara vara så.

Tar en minitur till Jokkmokk för att föreläsa. Får uppleva fantastisk vinter. Vinterlöpning och skidåkning! Kicki fixar och jag är som Bambi på hal is. Åker hem med målet att införskaffa skidor. Någon vecka senare har Jo ordnat landslagsskidor åt mig. ”Känn ingen press” ringer fortfarande i mina öron… eld är den bästa tv:n är också ett minne från november.

Piraya fyller 13 år ❤

DECEMBER – Lycka är ett hem

Tror att det är svårt att förstå vad det inneburit för oss att vara på vift i nästan 5 månader. Finns säkerligen många som fixar det ypperligt och t.o.m. trivts med det, men inte jag 🙂 Jag behöver eget.

Nu har vi ett hem. Våra saker. Vår tid. Obeskrivlig lycka! 

Borås är så mycket mer än jag någonsin kunnat önska mig. Känner mig som världens lyckligaste.

AVSLUT

Vi avslutar detta året med att vara på RÄTT PLATS. Möjligheterna här i Borås är oändliga och för varje dag som går känner jag hur rätt detta är. Tar det lugnt och lever in oss. Jobbar på nästa års stora projekt ihop med Anna. Inreder. Tränar. Lever. Andas. Livet är NU.

❤ Tack alla älskade vänner som har ställt upp för oss i år ❤

…är en lycklig hund.

Igår kom äntligen minusgraderna till Borås, men det hindrar inte min lilla gris Bat att hitta varenda dypöl och bada i. Givetvis måste han LIGGA så att hela magen inklusive svansen doppas ordentligt i det smutsiga vattnet.

Men what the heck, han tycker det är så skönt att lägga sig i skiten och riktigt göra in sig.

If it makes him happy, it can’t be that bad, eller?

Dypölar i all ära, men blött och ridhusspån, DET kan vara en av de värsta kombinationerna. Till och med leksakerna åker in i duschen efter ett agilitypass i ridhuset.

Pirayas bästa är att stå i strandkanten, medan de större rovdjuren badar, och gräva en gyttjepöl. DÅ är hon lycklig!

När är din hund som smutsigast och som mest lycklig?

Tänker ofta på det här citatet och att jag försöker se MIG i centrum när jag arbetar med något: vad behöver JAG göra nu för att vinna över mig SJÄLV imorgon? Tänker också på att det är i modet att våga utmana mig själv som min utveckling ligger. För det är där, ni vet DÄR, utanför vår trygghetszon som vi växer: får bättre kondition eller får en större insikt om kunskap. Oavsett vad det handlar om, vi behöver utmana oss själva för att bli bättre.

Läste PowerWoman Annas inlägg på insta om mod. Modet att våga utmana sig och vilja utvecklas – kliva ur sin tryghhetszon.

Vara beredda på att möta ovisshet, men där nyfikenheten och vilja är större än fegheten och latheten. På vilket sätt eller nivå. Spelar inge roll om det lyckas. Men modet. Det ligger en enastående kraft i det. Våga kliva ut, fram, upp och möta sin rädsla men ändå göra det … Jag blir så glad av att se de som vågar, för det är i den stunden en människa växer.

Just det jag har fetat tycker jag är VIKTIGT att framhäva. Att våga är att lyckas – oavsett hur det går rent resultatmässigt. För mig finns det inte att misslyckas. Du kan INTE misslyckas om du försöker, det går inte, för DU har gjort något. Du har tagit första steget och är på väg.

Steget kan vara stort eller litet. Spelar ingen roll. Att försöka är att våga är att lyckas. Har du drömmar, men räds för att försöka med risk att misslyckas? Ser du på andra och tänker, tänk om jag också kunde… När jag hör eller läser det, åh vad jag så innerligt önskar att jag kunde ge dig en push åt rätt håll. För ett steg framåt är alltid ett steg framåt. Fortsätt. Är det vad du vill, bara fortsätt. Oavsett om du lyckas eller ej i slutändan, du har redan lyckats.

Hur utmanade du dig senast?

Själva ger vi oss ut på långpass i ösregn. hade gärna fått vara sol, men… nästa gång vi tävlar kanske det blir i ösregn. Då har vi fördel jämfört med de som väljer att inte träna i dåligt väder. För det är ju faktiskt så:

Det finns inget dåligt väder, bara fantastiskt sällskap!

#runwithyourdog

  
Väntar på att få hem ett modem, sedan kan bloggandet ta fart igen. Just nu handlar dagarna ändå främst om att iordningställa VÅR lya. Underbara känsla att ha eget. 

Ute står regnet som småspik i backen. Bat, Ozz & jag trotsade vädret och tog en löprunda runt våra nya kvarter. Underbara känsla att ensam springa i mörkret och regnet ihop med rovdjuren. Det är mysigt att springa i ösregn, det tycker iaf vi. Självklart motigt innan vi gett oss iväg, men när du väl blivit blöt är det bara att fortsätta. Lite så med det mesta, bara en är i det är det bara att rulla på. 

Kram på er och njut av att ha eget ❤

  
Äntligen ett hem. Äntligen äntligen äntligen. Så lyckliga. 😆

  
Ville bara påminna er om just detta. Lev idag. Se det vackra i nuet. Njut av de omkring dig; två- som fyrbenta. Känn glädjen. Känn sorgen. Känn dina känslor. Använd dem konstruktivt. Make life beautiful. 

❤ kram

TACK för alla kommentarer på min fråga om vinnarskalle. Blev verkligen flera intressanta reflektioner kring begreppet.

Mette var en av de som öppet funderade över om det ens är rätt att sätta en etikett på ”vinnarskalle”, istället för att använda befintliga begrepp som är mer konkret definierade. Etiketter är alltid intressanta att diskutera i sig själva, eftersom olika personer lägger olika värderingar i begreppet – och det var exakt DET som jag var ute efter när jag frågade om vilka egenskaper NI anser ingår i begreppet vinnarskalle. För jag tror att när många läser vinnarskalle så tänker man tex Zlatan (som nämndes i kommentarsfältet), Alshammar och Gunde eller… Stenmark och Carro Klüft! Älskar hur många olika ”vinnarpersonligheter” vi har, vilket visar den oändliga diversitet vi har på pallen när det gäller de största mästerskapen! Det jag tycker är extra intressant är vilka som märks mest eller minst. Men det tänkte jag inte gå in på nu…

…det jag vill att vi fokuserar på är att hitta VÅR egen stil av vinnarskalle…

Ok, åter till vilka egenskaper vi kan bolla med. Här tycker jag absolut reflektionen kring ”att lyckas” / ”att misslyckas” är det mest intressanta. HÄR har vi något.

Viljan att vinna behöver vara större än rädslan att förlora!

Åsa gav tipset om helgens fadäs av Heidi Weng, som ju spurtade i mål ett varv för tidigt. Doh. Här snackar vi ett slag i magen. Vad svarar då denna norska när hon intervjuas?

– Jag är kanske världens största idiot, av och till. Jag hade mest bara lust att gräva ned mig, att gå i mål och ta av mig skidorna.

– Jag var besviken en halvtimme efteråt, säger hon.

Respekt! Besvikelse under en halvtimme, sedan på’t igen. Frågan blir till dig genast: hur hanterar DU ett misslyckande? Stort eller litet, spelar det någon roll? Vad är stort eller litet för dig? Fick du perspektiv av ovan citat, det fick jag.

Vilket leder in oss på vad Favati hört på en konferens:

hur pass glad/peppad en blir av framgångar är fristående från hur depp en blir av motgångar. Och att dessa egenskaper är en del av ens personlighet, dvs konsekventa inom individen. En vinnarskalle kanske är en som blir väldigt peppad av att vinna, men ganska lätt skakar av sig en förlust?

Vi är definitivt något på spåret. Kan det vara så att hantera misslyckanden är en del av detta begrepp. Det tror jag de flesta håller med om, eller som Anna skrev: ”Bounce back”. För tittar vi på envishet innehåller det bland annat att fortsätta även vid misslyckade försök. Hitta nya vägar. OCH genom att vara en person som planerar, har tydliga mål, kan vi hantera misslyckanden bättre, vi vet vad vi vill; denna vägen kanske inte var den bästa, låt oss testa en ny.

Most people have a will to win but only a few have the will to prepare

Har alla en vilja att vinna? Blir alla pepp av en vinst? Eller ligger den viljan i envisheten att fortsätta? I motivationen att finna styrka i vardagen att ta de där nödvändiga stegen varje dag som slutligen leder till det stora målet. Lydia går in på detta i sina funderingar. Vad är det i vinsten som får DIG att gå igång?

Här vill jag lägga in en egen tanke kring begreppet ”vinna”, då jag anser att en vinst inte nödvändigtvis behöver handla om att kliva högst upp på pallen, utan även handla om att nå mål, vinna över sig själv. Men som Maria poängterar, för vissa är själva tävlandet viktigare än hur rolig aktiviteten är, att vissa kanske väljer aktivitet utefter om det går att tävla i det eller ej. En intressant tanke… har själv en gång sagt till min mor att skaffar jag häst igen kommer det bli en fjording, som jag inte kan tävla med. Då svarade hon skrattande: då kommer du börja tävla i skogskörning med den… du hittar alltid ett sätt att tävla. Som sagt, jag älskar att tävla, men… samtidigt, det viktiga för mig är också att ha ROLIGT medan jag tävlar. Njuter. Vilket får mig att komma på ytterligare inlägg…

Funderingar som väcker ytterligare tankar. Precis sådant här som jag uppskattar i vardagen. Mer tankar åt mig så blir jag lycklig!

  
Hemligheten är att vi har fått en ny familjemedlem. Låt oss presentera Mrs DINO, the multisport wagon! Sedan två år tillbaka har vi kikat på att införskaffa en ny bil, men det har varit svårt att hitta någon som går igenom kravlista:

• Dieselvärmare 
• Lucka bak
• Farthållare

Kan verka enkel och kort, men icke. MEN så plötsligt fick M fatt på denna pärla och nu är hon vår ❤ 

Hade inte riktigt fattat hur mkt större caddyn var berlingon, men den är sjukt mycket större. Galet mycket! Buren får mer än väl plats och kommer till och med kunna ha cykel OCH passagerarsätet bak inne samtidigt. Det är så bra! Nu skall bara backar och andra förvaringsidéer in så är vi all set. Redan provkört henne en hel del och hon går superfint. Något het på raksträckorna… men vad tusan, kan ju inte begära hur mycket som helst av en ny bil. 
Terräng har hon också fått prova på, och trots sin storlek vänder hon fint i trånga utrymmen. Vi kommer komma fint överens.  Nu behöver hon bara tvättas igen, efter en dag i vår ägo. Ops…

Mot nya äventyr!

  

Fått många intressanta reflektioner kring inlägget om egenskaper som kännetecknar en Vinnarskalle. Kommer att reflektera över det om någon dag, för det är MÅNGA häftiga och tänkvärda tankar som ni har delat med er av. TACK! Lyssna på tankar, det tycker jag om att göra!

Idag har vart en optimerad dag. Frukost – träning – möte – träning – jobb – ”hemlighet” och sedan kväll… har du sagt A får du säga B! I morgon , då släpper jag den fantastiska nyheten. För MIG och rovdjuren är den fantastisk. Som en bal på slottet, en dröm som går i uppfyllelse. I morgon 🙂

En optimerad dag är en dag i livet. Precis som alla andra dagar. Dagarna som går är livet. Läste det citatet någon gång. Fick mig att tänka till. Vad vill jag med just IDAG. Vet att jag skriver det ofta, men… för mig är det så oerhört viktigt: att känna att jag LEVER.

Att leva, att fånga dagen, kan handla om att ta det där viktiga steget inför framtiden. Det kan handla om att inte göra ett endast dugg, bara andas och leva. Vila. Ta ansvar. Kan vara att stanna upp, var är jag? Kan vara att ringa det där samtalet som aldrig blir gjort och som en dag är försent. Varför inte skicka ett sms? Att göra något för någon annan eller något bara för ens egen skull.

“Life isn’t about waiting for the storm to pass…                                                              It’s about learning to dance in the rain.”