Idag spenderade jag två timmar på Borås simarena. Först en timmes egenträning och därefter kom Mathlida och vi körde ytterligare en timme träning. Medan jag simmar hinner jag tänka mycket – om jag inte skall simma långt och hålla fokus på längden jag är på. Idag tänkte jag på stolthet.

Vad gör mig stolt?

För det första blir jag stolt över mig själv när jag ser filmen ovan. Voltvändningar har varit en ”omöjlighet” för mig. Kämpat en hel del men aldrig fått till det. Men så fick jag hjälp av Sofia Sjöström-Kraft och plötsligt förstod jag grundkonceptet, vilket jag har jobbat vidare med själv. Idag simmade jag 200m med helt OK vändningar (börjar och avslutar med vändning). Den stolthet jag känner över min egen kapacitet – love it!

För det andra, att få hjälpa andra individer och se dem växa, DET är stort för mig. Att känna hur de förstår, se hur de lyckas och få uppleva deras glädje & stolthet över sig själva. För mig betyder det mycket. Tacksam att jag får chansen att uppleva det ofta! Jag skriver individer, för mig gör jag ingen skillnad på levande varelser – för när poletten trillar ner går det att utläsa känslan i allas ögon. Lycka!

 

 

 

Läser in mig ytterligare på ämnet prestationspsykologi och tänker på Kyras citat:

Ju mer jag lär mig, desto mindre kan jag!

Jag tror på ständigt lärande, och att de levande jag omges av är de som är mina bästa lärare, både två- och fyrbenta.

Just de senaste dagarna har mina tankar kretsat kring vilka egenskaper vi tänker oss att en vinnarskalle har. Varav jag skulle vilja fråga vad DU tänker kring begreppet:

V I N N A R S K A L L E

Vilka egenskaper har den person som du beundrar allra mest och som du anser har en vinnarskalle?

Vilka egenskaper har den HUNDEN (eller hästen för all del) som du tänker dig har en vinnarskalle?

Genuint nyfiken av just DINA tankar. Om du inte vill skriva i kommentarsfältet här eller på Facebook (slänger ut frågan där också) får du gärna maila mig på em.wergard@gmail.com 🙂 Skall spåna vidare om mina tankar i nästa vecka.

Nu lussekatter ❤

Inte funnits tillstymmelse till tid att skriva något här i bloggen de senaste två dagarna. Verkligen gått i ett. Fokus har varit framtid!

Tur är något jag skapar själv och genom att vara aktiv idag kan jag se till att goda saker händer mig i morgon. Kan dock säga att träningen fått stå tillbaka för andra planer – allt behöver få ta sin tid.

Efter att ha varit på resande fot i en vecka är det skönt att nu landa på västkusten. Nämnde för Anna att det kommer en lugnare period nu, men insåg att jag redan nästa vecka skall en sväng till Karlskrona. Ok, allt är relativt. Men i Karlskrona levererar jag årets sista föreläsning, därefter är det fokus forska/skriva, MH (mentalbeskrivning hund) och online-kursen i tävlingspsykologi. Ja just ja, så är det jul, nyår och inflyttning till vårt egna hem. ÄNTLIGEN! På riktigt så trött på att ständigt byta sovplats, inte kunna laga mat hur och när jag vill eller att ha allt jag äger magasinerat och i bilen. Längtar efter vår egen vardag och vår säng. Åh, sängen – älskade underbara säng. Snart!

Fokus framtid!

ps. skidor inhandlande, nu får snön ta och komma!

  
Tillbaka i huvudstaden. Massor av agilerande har det varit idag. Imorgon väntar ännu mer hinderhopp. Dessutom en föreläsning i tävlingspsykologi imorgon kväll på Mälarö BK, därefter är vi färdiga med denna roadtrip och styr Tumlaren söderut 🙂 

Bat sköter sig jättefint; lika intensivt som han jobbar när vi tränar lika cool är han medan jag jobbar. Ligger och snusar medan jag föreläser och blir extra söt när det är dags för paus ❤ guldkille. 

Bara en kortisblogg ikväll, igen. Håll ut, snart lite mera matiga tankar.  Bubblar i huvudet! Dessutom släpper Linda & jag snart bomben – Wohoo! 

  

Hur laddar du upp på allra bästa sätt?

Det är en fråga jag ställer när jag pratar om mental träning. Just i det sammanhang gäller det innan, under och efter tävlingsdagen. Fast egentligen gäller det hela livet. Bat och Jag befinner oss just nu på resande fot. En roadtrip. Borås – Stockholm – Gällivare – Stockholm – Gävle – Stockholm – Borås. Resa, träna och jobba. Omvartannat. Späckat schema.  

Just därför valde vi att ta en extra dag hos vår vän Johanna & hennes gäng i Gävle. En dag där vi tar sovmorgon, tränar småpojkarna och går på naturreservatsjakt. Tittar in i elden i flera timmar. Låta mörkret sakta omsluta oss samtidigt som elden värmer våra ansikten. Att titta på eld är meditativt. Att lyssna på glöden inger lugn. Att vara i naturen är återhämtning och uppladdning i ett. Efter denna dagen konstaterar vi att vi är redo för måndag. Ser fram emot en jobbvecka. Perfekt dag. Fullkomligt underbar ❤
 

 
Bjuder på ett klipp från dagens slalompass. Vi kan väl säga att såhär skall du INTE placera din belöning, men OM det sker: skratta och gör om 😀 så mycket värme under dagens träning och det visar hur värdefullt det är att hitta vänner att träna tillsammans med som du känner dig trygg ihop med. 

Nu väntar varm dusch, borscht (Jo lagar…) och te. 

  
Kort rapport. Solen skiner, kall luft. Grym löpning. Ännu bättre föreläsning. Oerhört mycket tankar och känslor som luftades. TACK för att ni gav allt ❤ det är sådana presentationer som ger mer-energi!

Bat hälsar att han vill ha en egen sheltietjej. Inte pojke. Tjej!

  
Ställde klockan på sex för att hinne med en lång frukost. Satt drygt 1,5h och njöt – riktigt gott! Brödet var gudomligt! Läste min bok och laddade inför morgonens intervallpass: ”Full fräs”. Vid 7.45 åkte löpskorna på och Jag begav mig iväg på äventyrslöpning längst med Vassara älv. Lika magiskt vackert i Gällevare denn morgon, fast betydligt kallare. När Jag senare skulle stiga på planet hörde jag att det var närmare 18 minus. Brr, inte konstigt att löpningen gick kalas. Fick verkligen hålla ångan uppe för att inte frysa. 

Väl tillbaka med rosiga kinder och isbitar till lår hann jag precis med en minifrukost till innan de dukade undan. Perfekt! Förövrigt konstaterar Jag än en gång: mina bästa träningspass har Jag på full mage. 

Eftersom jag hade tillgång till ett fint gym passade jag även på att köra igenom Sofias rörlighet/styrke-pass. Asgrymt! Kändes som att det är precis vad jag behöver. Så för att sammanfatta dessa tre dagar; förutom riktigt uppskattade föreläsningar här uppe i norr har det blivit fantastiska träningspass. Mycket nöjd med hur allt blev och som jag skrivit flera gånger: jag kommer tillbaka upp! ❤

Hemresa: landa, till Linda för att hämta Bat och sedan vidare tillbaka norröver. Nu ligger jag i soffan hos Jo & gänget här i Gävle. Bat ligger bredvid, med tassarna i vädret och knorrar njutningsfullt. Ögonen går i kors på mig, ska bara läsa ETT kapitel till … 

Zzzzzzzzzz

Wow, vilken dag jag har haft! Jag är mållös av intryck, tacksamhet och av människors vänlighet.

Gällivare I’m in LOVE!

För det första vaknar jag upp till ett vinterlandskap som är så vackert att jag inte vet vart jag skall ta vägen. Steg upp tidigt för att hinna med två frukostar, träning i hotellets gym OCH 30 min powernap 😉 det var en fin morgonkombination det!

Under min andra frukost,vid niotiden, ringde mobilen och Aimo Liukku från lokalradion Radio Gellivare berättade att Kicki tipsat honom om mig. Nu ville han göra en radiointervju! Oj! Jag har förvisso hängt i tv-rutan, men inte i en radiostudio. Vad spännande och kul!

Han hämtade upp mig en kvart senare och plötsligt satt vi i studion, åt Ballerinakex ( ❤ ) och pratade hund!! Haha, mycket skratt blev det. Redan från start satte jag ribban när jag glatt sa att Gävle HU bjudit upp mig… Gävle verkligen? Oj då! GÄLLIVARE menade jag såklart!! Förlåt!! Jag och kungen 😉 Förutom hund blev det givetvis snack om både swimrun och mental träning. Avslöjade tillochmed en hemlig tanke… kanske får blogga om den någon gång. Mina innersta tankar någonstans i skogarna mellan Utö och Sandhamn.

Åkte tillbaka till hotellet och förberedde det sista inför kvällens föreläsning – första gången jag håller just den här presentationen och det är alltid spännande att se om upplägget kommer att hålla och hur det tas emot. VILL att det skall bli bra, eller… jag vill att det skall bli riktigt superbra!

Strax efter lunch kommer Kicki och hämtar upp mig – dags att testa SKATE!!! Skojar inte när jag skriver att jag skuttade av lycka! Det här var det ABSOLUT BÄSTA jag kunde få uppleva här uppe i snön – oändligt tacksam!! Tack Kicki ❤

Sedan att jag är född utförsåkare (har förvisso inte åkt utför, men har iaf styrkan i låren, det vet jag) är en annan femma. Vi kan väl milt uttryckt säga att jag suger på längd 🙂 MEN, det var SUPERKUL och jag kommer att köpa skidor och jag kommer att tävla… som ni säkert förstått vid det här laget.

Var som ett barn på julafton. Åkte upp och ner för samma backe om och om igen ”DET SKA GÅ” och log med hela ansiktet. Skrattade i min ensamhet. Ja, när inte Ryska landslaget susade förbi mig… tacka mig när Sverige tar GULD, för efter att ryssarna har sett mig, kommer de slappna av i spåret och tro att svenskar inte kan åka. Vi får vara smarta!

Helt galet roligt hade jag…

…och lika galet ont kommer jag att ha i morgon!!

Tack Kicki för att du lånade mig skidor, tog ut mig till Hellner stadion och såg till att jag fick prova. Känner mig mycket lyckligt lottad!

Kvällen kom och så var det äntligen dax för premiärföreläsningen:

Från urhund till familjehund

Mina tanke är att ge hundens historiska bakgrund och sedan gå in på hur vi skall tänka när vi vill lösa problem. Presenterade några ”case” och vi konstaterade att skjuta djur löser många problem… skrattade gott, särskilt med tanke på Karen Pryors bok: Don’t shoot the dog! Första boken jag läste med fokus på positiv förstärkning.

Är riktigt nöjd med föreläsningen. Nu skall jag modifiera den lite och sedan vill jag innerligt att fler vill att jag håller den, för jag VILL presentera den igen. Hmm… kanske skall göra den där sidan här på hemsidan där jag faktiskt presenterar vad jag kan göra för er?

Nu försöka avsluta mitt glas rödvin och sedan somna gott. Läsa lite i min bok där Björn Ferry skriver om sitt liv. Bra bok, rekommenderar den. Imorgon väntar en ny dag – vi får se vad den bjuder på.

Kram på er

Sitter här i Gällivare på Best Western Liza med en kopp te och njuter av utsikten av djup&tung snö. Vinterlandskapet här uppe är helt fantastiskt! Redan vid mellanlandningen i Arvidsjaur förstod jag att det skulle bli mycket snö norröver, och jag är inte besviken.

Dagen började grymt; först mängder av snö följt av VÄRLDENS GODASTE norrländsk ceasar-sallad på Allemans, med renskav. Wow! Hur gott som helst. Lycka! Därefter visade det sig att hotellet hade både gym och pool – gissa vem som fick till två grymma pass?! High five till mig själv. Efter träning är det lätt att jobba och med en uppdukad buffé av kakor och frukt blir det perfekt  – *mums*. Mindre trivsamt blev det inte när Kicki B kikade förbi och sa hej – sååå roligt att känna folk överallt och så glad att de vill ta tillfälle att ses ❤ ! Vi surrade en bra stund och plötsligt hade vi bestämt träningsdejt i morgon. Oj oj oj… jag vet en som kommer att ha svårt att gå i helgen.

Anledningen jag är här uppe ovanför polcirkeln är för att jag i dagarna två kommer jag att föreläsa i samarbete med Gällivare Hundungdom och studiefrämjandet. Ikväll är det fokus på mental träning och efter gårdagens superpeppiga föreläsning i Nacka ser jag verkligen fram emot kvällen.

Du kommer från en mycket vacker plats Lanttolife 🙂

NU fortsätta jobba! Hej hopp i FULL snögalopp!

Hela förmiddagen har gått i träningens tecken. Först mötte jag upp Sofia Sjöström-Kraft för ett pass i bassängen och crawlträning. Främst nötte vi voltvändningar och jag fick epiphany efter epiphany: wow-känslor de lux. Jag svävade som på små moln efter passet! Episkt…

När jag gick ut från Bosön kände jag mig full av inspiration. Dessutom strålade solen från en klarblå himmel, därför var det självklart för oss att åka direkt till LBK för hundträning. Först en långpromenad och sedan träning, härligt!

Fokus idag låg på starter och svängar. Out-n-out Anna har get oss wraps i läxa och det nötte vi en bra stund. Därefter tog jag tag i det här med att titta framåt i starten, och att stanna kvar… något min lilla Fladdermus tycker är väldigt svårt! 🙂 Skam den som ger sig, kan jag voltvända kan han stå stilla – enkel fysik!

Nu sitter vi här på Skafferiet i Ekoparken, mitt absoluta favoritfik i Stockholm, och jobbar. Bat ligger under bordet och tycker väl det är mindre roligt, men men… passivitet är också en viktig del i vardagen. Mysigt med caféjobb och jag har fått mycket gjort. Men, snart bär det av till Nacka BK för kvällens föreläsning i prestationspsykologi och i morgon blir det 40 centimeter underbar snö under mina skor!! Wohoo! Tyvärr kunde inte Bat följa med denna gång, men han kommer ha det supermysigt med sina mystjejer Bella och Zima, och givetvis mysfarsan Buffy, hemma hos Linda. Tacksamhet!

Vad vore livet utan vänner ❤