Banskiss – agilityträning

Flexledig från jobbet för att hinna med så mycket som möjligt hemma i lägenheten, men vadå hinna med? Känns inte som jag gjort något annat än tränat idag – Toppen!!

Började dagen med vallträning; fortsatt jobb med lina. Känner verkligen hur hennes förståelse för öppningarna ökar. Hon flankerar bara bättre och bättre, så det är bara att fortsätta nöta. Det vi har problem med är de sista fem min. upp till klockan tolv. Där börjar hon skära in något tidigt – hjärtar till cirkeln. Än har jag inte tillräckligt starkt sidkommando som kan hålla ut henne de extra meterna, men cirkeln kanske kommer med att kommandona höger/vänster etableras bättre? Eller är det bättre att fortsätta nöta cirkelarbetet på närmare håll?

Banskiss_0909-EBF

Efter lunch åkte vi till SoSu för dagens agilityyträning. Byggde bland annat upp följande bana och vände och vred på den otaliga gånger – även ytterligare än de siffror jag skrivit ut.

Tanken var att blanda framförbyten och bakombyten, och verkligen testa vad som passar bäst i olika situationer. Som vanligt en hel del släpp och andra situationer där hunden hamnar före och jag behöver jobba för att antingen vara på plats eller helt enkelt kunna be den på håll om vad jag vill. Tänk på att långhoppet är ställt ”ur linje” (syns inte så tydligt på första skissen) och att unga hundar kan ha svårt att läsa det hindret om föraren har bråttom att hinna upp till tunneln för att jobba sista delen av kombinationen. Skulle ritat ut siffrorna för de andra kombinationerna vi körde också, men eftersom jag ritade kombinationerna innan träningen så får det bli något att tänka på till en annan gång. Ni har tillräckligt med fantasi för att vidareutveckla banorna själva 🙂

Ozz skötte sig kanon! Hon läser mitt kroppsspråk väldigt fint och kan även vinkla linjen när jag är en bit bakom. Ser verkligen fram emot Oxelösund på lördag. Även om våra kf inte är färdiga så kommer vi högst troligt att starta agilityklassen. Om inte annat för att få den startträningen som det ger. Vad jag är mindre nöjd med i dag är slalom. Det var så vingligt att vi helt enkelt inte kunde köra det – hon studsade ur det hela tiden för att det slog så mycket. Well, igår kändes det väldigt bra på Österåker så det är inget jag lägger någon större tanke på.

EBF har verkligen tränat det sista!  E väntar fortfarande på 2*2 filmen, som  aldrig verkar levereras, men under tiden så har jag skissat upp de steg som filmen visar. OJ vad hon har jobbat med dem!! Söta F har verkligen fått till en bra grund på slalom och sugs in emellan portarna! Imponerande på så kort tid! Nästa gång jag träffar dem så kommer jag inte bli förvånad om hon kör flera portar på rad – bra jobbat!! B har också utvecklats och E kör betydligt mer offensivt än tidigare – snart kommer pinnarna ramla in!

Nej, blåbärspaj!

Definitionen av flygande hundar

Hade egentligen tänkt mig en länk här angående ”Flygande Hundprojektet” som var aktuellt någon gång på slutet av 90-talet, för de hade så grymt snygg logga. Men tji fick jag, hittade inget på nätet om detta (varför pap?). Istället får jag visa de riktigt flygande hundarna från helgen – vilka inte är så pjåkiga de heller!

OzzDSC_0088Definitionen av studsboll.

Ozz&ChDSC_0165Definitionen av KRAFT.

CharlieDSC_0209Definitionen av språng.

Helgen tillbringade vi hos syrran på hennes 40-års fest. Känns som vi suttit i bilen mest hela tiden förutom under lördagkvällen, men för att vara så effektiva som det bara går så tog vi vägen via Ozz uppfödare Tazzehagens Christina! Var kanonkul att få träffa hela släkten – mamma, halvsyskon och lillasyster. Självklart fick vi valla också, på ett gäng mycket välvallade bagglamm. WOW vilken skillnad att valla på dessa jämfört med våra tackor. De var inte alls klistriga och vi fick verkligen arbeta för att få dem till oss, och inte som våra får som lyser upp och skyndar allt de kan fram till oss när vi kommer till hagen…

Christina gav oss många värdefulla tips – bl a om vikten av att träna övergångar. Hon visade också mer handfast hur vi kan utnyttja linan och idag när vi var och vallade och använde tekniken så fick vi plötsligt helt andra upptag och flanker! Hon jobbade verkligen utåt, och jag kunde stödja henne med både lina och röst. Nöta, nöta, nöta, nöta, nöta 🙂 Tack för vallningen Christina!! Hoppas vi ses snart igen.

Om ni någon gång funderar så: Definition of Papillon

Banskiss – EBF träning

0908 -elisabeth_becky Här kommer ett par skisser som tränades på i fredags – oj vad det blev mycket tränat! Tanken var att träna mycket bakombyten, en del självständigt drag och några olika slalomingångar.

Just att träna självständighet – det vill säga att fortsätta hela vägen/hindret fast föraren drar åt andra hållet – har jag massor igen längre in i banan! Hoppas ni får inspiration att träna!

Annars har vi tränat en hel del på tunnel – hopp – tunnel, med olika avstånd och vinklar. Ozz har börjat läsa hindrets position redan i tunneln, tjohoo. Det märker jag igenom att hon viktar rätt när hon kommer utrusande ur tunneln – antingen framåt eller bakåt. Hon har helt enkelt betydligt lättare att hitta sin avsprångspunkt nu än tidigare. Samtidigt så kommer vi få nöta detta massor känner jag – vill att det sitter i hennes ryggmärg.

Spännande nyhet är att Tigra skall ultraljudas på torsdag – har hon valpisar i magen får hon stanna hos mamma, men om det är tomt så får hon komma hem till Stockholm! Ärligt vet jag inte vad jag hoppas på, för jag saknar vår lilla gnutt så oerhört mycket!!

En tråkig nyhet är att Ozz debutfilm inte verkar kunna komma upp på nätet. Min dator har blivit så skev att den inte tror den har något i sig och arbetsdatorn bara säger att CDn är tom – fast det är den inte eftersom jag kan se loppet i kameran! Ja, så var det med det.

NU ska vi till Himmelska Hundar, ett café för hundfolk. Skall dit för att fika och köpa färskfoder – Ozz behöver VERKLIGEN gå upp i vikt! Ser ut som hon hyllar thinspiration eller något, stackarn! Inte lätt när man tror att man väntar valpar. Dessutom ska vi se om vi inte kan få till en föreläsning eller annan gathering där. Skulle verkligen vara kanonkul! Ha det bäst!!

Aj!

Aj vad ont det gör! Idag firade vi med ridning… och oj vad roligt det var!! Men oj vad det gör ont!! Vadmusklerna är som två knutna nävar. Vi red från Gärdet till Stora Skuggan alldeles intill där vi bor. Kul att se det hela från ett annat perspektiv. Dessutom red vi förbi Ik2 och fick lite backstage insyn från bakhägnet. Tyvärr missade vi tävlingarna idag! Så jäkla tråkigt, men men… ridningen var verkligen uppfriskande. Är i alla fall en åtta år sedan jag red sist, och känner att jag saknar det en smula. Kändes lite som att hitta tillbaka till sitt rätta element 🙂 Vi fick definitivt mersmak, så vi ska försöka komma iväg fler gånger!

Hundarna har haft en trist helg… men det hoppas vi kunna kompensera upp i veckan som kommer. Agility och vallning står som vanligt högst på listan – ja tillsammans med långa sköna promenader förstås!

Hur vet man att en mus vill ha ett hus?

Fick frågan idag hur det går att veta om en mus verkligen vill ha ett hus. Min första tanke var: varför ställa en sådan fråga – är inte det självklart? Vi pratar om ett bytesdjur som vill ha möjlighet att gömma sig och de lever dessutom i hålor eller liknande mindre utrymmen. Varför skulle jag behöva fråga? Men så slår det mig att det inte alls är så självklart vad ett djur vill ha. I alla fall inte för en person som inte kan sitt djur.

Ta till exempel gerbiler. De har ett oerhört(!) stort behov utav att gnaga. De måste få gnaga! Det innebär att det kommer gå åt en hel del kartong, vilket ju inte gör något – perfekta små kartongkvarnar. Eller varför inte höns, som har behov utav att få sandbada. Eller grisar som behöver få lov att böka. Får de inte böka hittar de på andra liknande beteenden för att få utlopp för dessa behov, till exempel bita av varandra knorren… Ja, frågan är helt klart relevant ställd, för hur skall vi egentligen veta vad vårt djur vill ha?

Inom etologin har vi bland annat så kallade ”consumer-demand” test – hur mycket är djuret villigt att ”betala” för att få tillgång till en resurs. För att ha något att jämföra med så låter man dem först visa hur mycket de är villiga att arbeta för att få tag på mat (alla djur vill ha mat). Ett arbete kan till exempel gå ut på att de skall putta upp en dörr för att få tag på maten. Först är dörren lätta att puffa upp och djuret lär sig snabbt att det finns mat bakom dörren. Sedan gör man dörren allt tyngre tills dess att djuret inte tycker att det är värt att knuffa upp den längre, utan ”ger upp”.  Där har vi vår referenspunkt.

Nu kan vi ta olika resurser och se hur mycket djuret vill åt dem. Har vi en hund kan vi välja att testa tillgång till soffa, tillgång till andra hundar och tillgång till en vattenbalja att bada i. Sedan riggar vi upp en situation som ovan – hur mycket är du villig att knuffa upp dörren för att få tillgång till respektive resurs.Vi kan slutligen, som ett exempel, få fram att soffan är de relativt indifferenta inför medan sällskap skattas nästan lika högt som mat. Något jag antar eftersom vi har att göra med sociala varelser.

Nu kommer ytterligare en aspekt in i det hela: individuella val! Skulle jag fråga Tigra, Piraya och Ozelot är jag ganska säker på att vattenbaljan skulle stå högst upp på listan för Lozzkan, Tigra skulle älska att vara med en annan hund medan Piraya skulle undvika all form av hundsällskap – men jag har inte frågat dem, så jag kan ha fel. Hur som så innebär det att för att få veta vad en specifik art i allmänhet vill ha, så får man fråga en stor mängd individer och sedan ta ett snitt på vad de uppskattade eller inte uppskattade. Lite mer arbete än en enkätundersökning.

Men jag vill veta just vad mina hundar vill åt! Detta för att verkligen kunna utnyttja allt jag kan för att uppnå resultat i träningen. Då är det super att veta vad hunden vill ha; inte bara vad gäller mat och leksaker. Det finns så mycket runt omkring oss som går att utnyttja som förstärkning i träningen! Till exempel går det att använda andra hundar som förstärkning. Varför inte bad! Eller att låta hunden få ta sitt favorithinder. Får…

Hur väl känner du din hund – vad vill din hund helst komma åt för sorts resurs?

Banskiss – Debutbanan i Märsta BK

ozz-debt hopp Har förstått att lördagens bana i Märsta har blivit smått beryktad. Egentligen vet jag inte om jag tycker den är så speciell i negativ bemärkelse. Visst den har lite annorlunda idéer, men det är bara roligt med nytänkande!

Svårigheten i banan tycker jag egentligen är starten och målrakan. Starten för att de här verkligen kommer ihop till hoppet efter första tunneln. Både däck och tunnel har den effekten på hundarna och gör att de inte riktigt orkar öppna upp över det hindret. Flera hundar rev just det hindret. Sedan att starten var däck däck var en svårighet i sig, men mer en svårighet i träningssynpunkt än teknik.

Målrakan var svår eftersom det just är sju hinder på rad. Höjden var 60cm på samtliga och jag mätte 4½-5½m emellan hindren. Det innebar att hundarna fick korta och länga sig och verkligen jobba för att komma upp och över. Som jag sa häromdagen så tyckte jag verkligen att Ozzkan jobbade sig igenom hela serien. På ett ställe kan jag se hur hon verkligen får runda upp sig för att sedan direkt efter länga sitt steg – mycket bra gjort! Nu orkade hon inte hela vägen, rent psykiskt utan stöd eller drag, men jag tror att om hon jobbat sig igenom så hade det gått hela vägen. Flera hundar som rev gjorde det för att de hade en viss bakvikt och blev ”frågande” gentemot föraren som hamnade efter.

En sista intressant del av banan var ingången till slalom. Under banvandringen pratade vi om hur den skulle lösas och ja, Jo med Rally löste det helt klart snyggast med ett framförbyte så att hon hamnade på ovansidan. På det sättet fick hon en klockren ingången samt undvek en flick in mot slalom. Själv låg jag kvar i innerspår, vilket drog ner Ozzkan i banan, såklart så här efteråt. Valde detta för att jag inte ville trycka på henne för mycket i debuten utan låta henne jobba före och se hur hon hanterade situationen själv – nej det blev för svårt. Det jag kommit fram till efter loppet är att hon klarar mer påtryckning än jag tror…

Ja, vad tycker/tyckte ni om banan?

Hundar på jobbet

Idag har hundarna följt med till jobbet. Visst, inte världens roligaste i bilen, men många fler rastningar under dagen istället. Frukostpromenad, lunchen och slutligen eftermiddagsfikat. Nackdelen för mig är att jag missar dessa raster med min arbetskamrater och istället sitter framför datorn och äter… men det är det värt för att slippa stressa hem. Drömmen är fortfarande att ha ett jobb där hundarna är med. Liggandes under skrivbordet. Det vore grejer det!!

Måste bara berätta om mina duktiga”jobb-tjejer” som nu haft ledigt i fyra veckor och levt livet utan mig. När jag kom in så kom de fram på en gång och bara slängde beteenden på mig! De hade definitivt inte glömt något av allt de vi tränat på, utan snarare utvecklat sina beteenden ytterligare, åt rätt håll! Så jäkla stolt över dem, de är helt underbara! Vilket får mig att tänka på att det är oerhört viktigt med vila. Det är trots allt under vila som vi kan bearbeta det vi lärt oss. Nattens vila är en del, men även en längre vila är viktig för både psyket och kroppen. Istället för att få panik över de dagar vi inte hinner med våra hundar så ska vi istället känna att de får en välbehövlig vila ifrån allt och kan bearbeta all information vi har gett dem. Dessutom, har vi en unghund, eller för all del vilken hund som helst, som känns helt ur spel så kan det vara bra att ta ett steg tillbaka och låta den vila någon vecka. Det är allt som kan behövas för att de skall få alla pusselbitar på plats – hur många känner igen sig i det?

Får, hästar & en Piraya

Nu har vi stängslat in ytterligare en hage åt fåren. Betet börjar bli sämre, så nu ska de få nytt under klövarna. Det som blir spännande att se är vad hästarna kommer att säga. Kanske inte så mycket om fåren, men om hundarna som skall hämta fåren. Hoppas att det inte skall bli allt för mycket kalabalik när vi hämtar fåren till vår träningshage. En träningshage som för övrigt verkligen är kanon att valla i. Skall bara in med grindarna och några stolpar, så att vi ser var fösningsöppningen är, så är vi i hamn inför VP träningen.

Liten Piraya up-to-date: hon skuttar runt fint och verkar inte ha ont i benet. Följer med 20min på promenaderna och rider sedan på mina axlar resten av promenaden – lyxliv. Detsamma gällde i Norge, där hon för jämnan  hängde på axlarna! På bilder poserar vi framför restaurang Egon, mycket roligt!

P8109012