Eva Marie Wergård

Ozz – Born to be wallare

Det här inlägget är till för att jag när Ozz är GK Vallhund skall kunna se tillbaka och tänka på hur det var när allt började och för att bjuda alla er på ett härligt leende – för jag kommer le stort i slutet av nästa år när jag ser denna film 😀 (och förmodligen blunda en del).

Jo, för i detta inlägg finns den första filmen på Ozz när vi vallar. Inte första gången vi vallar, tror det är gång tre eller fyra, utan första filmen, hmm… hur som, vi är newbisar som verkligen kämpar där ute i snön, eller… det är mest jag som kämpar, Ozz har RÖVARkul! Kan säga att jag var GRYMT anfådd när vi kom ”i mål” och att när Eva kom ”i mål” så var hon betydligt mer lättandad, kan det bero på att Eva har bättre kondition än jag eftersom hon är van vid att valla i snö upp till anklarna? Kan det bero på mitt dåliga balanssinne, som gjorde mig tvungen att vifta med armarna för att inte falla ner i den kalla snön? Kan det bero på att hon hade TVÅ hundar till hjälp? Ja, dessa frågor kommer förbli obesvarade fram till dess motsatsen är bevisad, för till dess så är jag en brud med taskig kondition, balans och koordniantion som inte ens kan styra EN hund 😉 Övningen i slutet på filmen är att ta oss runt i en trekant. Hur det ska gå till (enligt Kungen och Drottningen av Seglinge) visas i en sekvens sist i klippet – mkt vackert!

Ngr sanningar och ngr… sanningar med modifikation…

Märk våra stop – hur jag elegant bara höjer handen och får hunden att stå stilla. Hur jag sedan går till henne med steg av självförtroende och klappar om och berömmer henne ordentligt (det sista ÄR sant).

Märk hur elegant hon rör sig – eller iaf outröttligt.

Märk de tre stegen av perfekthet hon gör 1.47 in i filmen ! Då vart jag stolt!

Märk hur j-la kul vi har där i hagen! 😀

TACK världens bästa Eva, som låter ozz/oss hållas 😀

50cm BC

Är tillbaka i Viskafors för att lämna in bil på servo och hundar för omhändertagande över nyår. Eftersom mamma har mätsticka tog vi också tillfälle att mäta det mindre kattdjuret och det blir en BC på 50cm som kommer ut på banorna under hösten 2009. Vägt henne har vi inte gjort, men hon ligger nog fortfarande på en 15kg (bild från www.toktassarna.se – fotograf Åsa W).

Annars så är det träning inför My Dog och skogspromenader som gäller. Det är det jag saknat med Borås, att bara kunna gå rakt ut i skogen, gå en rejäl promenad utan att träffa på ngn väg och bara försöka ta sig fram i snårskog. Hoppas det finns sådana områden i närheten av Solna! Får ta och köpa en karta hos O-arna. Var iväg på en rejäl sväng i skogarna kring Storsjön idag, och det blev mkt arbete för de fyrbenta i terrängen, härligt! Nu ligger de och njuter, det är ngt visst med att ta det lugnt efter en långpromenad.

Inför My Dog känns det kanon. Klart vi är ringrostiga både jag och Piraya, det var ett tag sedan vi körde agility ordentligt, men hon känns som en helt ny hund och det kommer bli fantastiskt roligt att gå in och köra bana igen! Knappt en vecka kvar nu, längtar!!!

Kul att så många satt sig ner och summerat 2008 och börjat fundera på 2009 års målsättning. Härlig läsning! Fortsätt så!

Ink 2009

“Ink it, don’t think it!”

Att ha ett mål är en start, att sedan skriva ner dem är nästa steg, tredje steget är att ta ytterligare ett steg, sedan ännu ett och ännu ett… Har jag fått bollen i rullning så kommer den fortsätta att rulla så länge jag bestämmer att den skall rulla. Det är det fina med mig själv, jag kan ta kontrollen över mig själv och mina handlingar, avgöra när och hur bollen skall rulla – hela mitt liv är upp till mig själv!

Vi satt igår kväll och funderade på mål som vi vill uppnå, uppleva och genomföra. Först satte vi upp enskilda mål och sedan gemensamma mål. För att verkligen konkretisera våra mål så skriver vi ner dem. Skulle kunna ha dem för mig själv, men för min del så passar det att även skriva några av dem här i bloggen. Jag gjorde målbilderna tydliga i bloggen både 2006 och 2007, missade det 2008, så nu tar jag upp min tradition igen.

Piraya.

Genomföra landslagsuttagningarna med flyt, fart och genomgående jämn form. Målet är att vara en del i svenska truppen och på VM/NM kommer vi bränna hål på mattan!

Komma till Svenska Mästerskapen med alla förutsättningar och allt att vinna. Från första start till sista målgång så finns det bara en tanke, Fullfölj! Med laget har vi det gemensamma målet att tillsammans prestera så bra som vi är och ta emot guld.

Köra de nationella tävlingarna med kvalité och fokus på förberedelse, dessutom planerar vi att åka utomlands. Målet är att starta i Danmark och att ta Norskt championat. En sväng till Polen är också på planeringsstadiet. Skulle vara riktigt roligt att göra en Mette/Martina och åka över till England och tävla. Det får vara ett flytande mål – det finns inte hur många helger som helst…

Tigra.

Målet är att få henne trygg på tävling, hon skall kunna slappna av och köra lika galet som på träning. Känna hur hela hon exploderar och kör järnet! Resultaten kommer i andra hand under året – allt handlar om att hitta trygghet och fart.

Ge henne chansen att visa sitt yttre på utställning och ta det championat som hon är väl värd, samt ett bad i månaden… och så genomföra MH.

Ozelot.

Bli Godkänd vallhund, genomföra MH och höftledsröntga. Hon fyller 18mån i augusti så start i agility kommer att hinnas med, med fokus på bra känsla. Med bra känsla menar jag kontroll över situationer, hindersäkerhet och tillit till varandra. Lydnadstävlingsträna.

Gemensamt mål för alla aktiviteter är såklart Glädje!

Eva Marie.

Göra en konkret skillnad och tillföra ngt nytt på jobbet. Projekt ”berikning utav hundarna” när jag inte är hemma. Fortsätta stanna och ta oss tid att besöka naturområden. Uppleva något nytt varje månad. Läsa en skönlitterär bok. Skriva på en egen bok. Teckna en tavla. Genomföra coachingkursen. Presentera en träningsfilm i kvartalet. Resa till ett land jag inte varit i tidigare. Föreläsa & instruera med mål att inspirera. Gå kurs i vallning och agility.

Slutligen, vårt viktigaste mål utav alla: Att varje dag ta Ett steg mot tre av våra mål.

Fortsätta hålla bollen rullande.

2008 – året som varit

Så ska år 2008 summeras. Det blev inte riktigt vad vi tänkt oss… men så tänkte vi heller inte så mycket januari 2008 när vi satt och funderade över vad som komma skulle. Kanske ett av våra första år utan klar målsättning, så summeras vårt 2008 med ett ord så skulle det bli em året 2008:

Piraya – SM Brons! Wow, vilken upplevelse! Dessutom Årets Agility Papillon klass III för tredje året i rad! Kvalade till SM 2009 både lag och individuellt under hösten, precis innan livmodern blev inflammerad och Piraya opererad. Träning har resulterat i 80% kontaktfält på tävling, en förbättring på 20% från 2007. Landslagsaspirerandet gick helt åt skogen. Vann Folksam Cup tillsammans med Sveriges Bästa smallag – PapilLONE Stars!

Tigra – Hoppinne! Lilla racerråttan har det i sig, och kan glänsa till.

Ozelot – kom in i vårt liv i början av året och vände upp och ned på tillvaron, eller skall vi istället säga att hon rättvände hela livet! Har börjat lägga en agilitygrund och påbörjat en karriär som vallhund.

Eva Marie – EM år var det ja. Hela året har varit en känslomässig berg-o-dal-bana för egon! Tog etologiexamen efter ett sjujäkla masterår… phew, helt galet upp-och-ner-och-uppåt-igen-period. Lyckats läsa dubbelt upp och fortsatt coaching och ledarskapsutbildningen 😀 stolt! Har dessutom fått börja föreläsa under året som jag tycker är så kul. Började med vargföreläsning vid Nordens Ark och sedan har det snurrat på och genererat fler och fler uppdrag. Häftigaste upplevelsen var att presentera exjobbet vid CSF 2008 – Ungern – inför drygt 200 hundexperter! WOW!

Varit med i en brutal bilkrock och skaffat en ny bil. Väldigt glad att alla överlevde och att inte hundarna var med denna gång! Kommer aldrig glömma killen på verkstaden som tyckte vi skulle vara de lyckligaste, hade vi kört 2s tidigare eller kört liiite snabbare så hade vi inte varit lika lyckliga idag, så &%¤#fort körde &%¤# som körde på oss…

Var på en dröm-dotorandkurs i Danmark för Ken Ramirez & co – Research Training for Aquatic Mammals. Upplevelse! Jag och Marie tränade gerbiler för glatta livet och förkovrade oss i allt vad träning innebar. Inget är omöjligt, så länge man har en bra plan och en klar målbild! Dessutom… dokumentera kan man aldrig göra för mkt!

Reste till Italien, min första semester på 15år (galet sant), och hade en weekend i ett helgdagsdött Milano. Dessutom var vi en sväng till Norge och Klickerklok nu i december, det innebär att jag varit i fyra länder under 2008, det är nästan lika många som jag varit i under hela mitt liv…

nyoka

Var tillbaka som sommarjobbare på Borås Djurpark efter fem års frånvaro, trivdes som fisken i vattnet att guida människor och lära dem mer om djurvårdarnas leverne. Dessutom fick jag lära känna elefanterna och skötarna/tränarna i elefantstallet, vilket var grymt lärorikt. Inte minst att se hur de börjat tänka utanför boxen och verkligen ville förnya den elefantträning som finns. Positiv förstärkning var ngt de frekvent använde, kul!

Under hösten har jag fått chansen att jobba hos Dan L & co på BMC, och lärt mig massor om PCR och … sån’t. Året avslutades på bästa sätt – fick mitt drömjobb som etolog och djurtränare!

Har dessutom ordnat ngn form av hemsida, så nu jäklar sparkar vi igång projektåret 2009.

Förra året la jag istället för nyårslöften upp nyårsord. Jag skall kika på dem och se – vad blev det av dem egentligen? Kanske inte riktigt som jag hade tänkt…

Inspiration – Har lyckats inspirera och blivit inspirerad av många människor & hundar på flera olika sätt.

Sundhet – alltså hmm… pajjade mina fötter och haft flera förkylningar, njae… vette tusan om det varit så sunt.

Mystik – det mest mystiska under 2008 har varit hur allt bara löst sig. Det ena har gett det andra och tja… jag vill förmedla ett flow och vad kan vara bättre än att leva i ett då?

Äventyr – har kört över 2000mil sedan nya bilen. Ingen blir överraskad eftersom det är EM som åker runt och tävlar, men betänk – vi har knappt tävlat i år! Vi har alltså varit iväg på en väldans massa andra äventyr 😀

Målmedvetenhet – Ja, även om det var tänkt till agilityn så går det inte att komma ifrån att jag varit extremt målmedveten under året vad gäller min utbildning, det SKA gå! Fråga mig inte hur jag gjorde eller hur jag haft tid med både etologin, coachingen OCH hundarna, och pojkvän… hmm… hur medveten man än skall vara så finns det vissa saker som skall förbli i det omedvetna!

Nästa inlägg kommer handla om målsättningar för 2009 då vi kommer ha våra mål helt klara!

A Merry Christmas and Happy New Year

piraya08

En riktigt härlig och fantastisk Jul önskar jag och rovdjuren! Detta fina kort har jag fått av min otroligt dutiga syster Monia! (Du borde ha som nyårslöfte att starta upp ngt syrran…)

Idag är vi i Linkan, åkte ner en natt tidigare och överraskade Mr M sent igår. Sickade in Tigra (favoriten) först, och ja, han vart väldigt överraskad, tihi…

Innan vi åkte ner så svängde vi förbi Eva (igen) och tog två minipass på de krulliga. Denna gång hade Tobbe släppt in dem, så det var bara att ta över dem i boxen, då går det snabbt. Hon var verkligen kanonduktig och stoppen satt till en 80% – inklusive ett par frivilliga lägganden! Hon var dessutom lugn, så fåren började förstå att det var i mitten de skulle vara – ja förutom när jag sa stopp för då stoppade de upp sitt hörn… Vi jobbade totalt ca 4min uppdelat på två, och sedan fick det räcka – sluta när det går som bäst!

Idag var vi i Naterstad och tränade agility. Piraya var stentjurig för hon fick sitta i bilen, men hon ska vila över julhelgen har jag bestämt, oavsett om hon är ohalt. För Tigra byggde jag upp en tänkt serpentinombination, men hon gick så snabbt och med sådant sug att jag fick lösa det med fb istl – såå härligt! Hetsade henne järnet emellan varje omgång och sedan snabbt på. Nöjd!

Ozz fick hoppa ett par ggr på två hinder på rad – start/sug/avståndsbedömningsövning. Sedan lade jag ner bommarna och tränade snävt förbi hinderstöden – och sågspånet sprutade! O my god – det är ingen hund det är en bulldozer jag har. Helt galet! Avslutade med sitt-övningen.

Nu ska jag sätta mig och planera 2009, sätta upp mål och strukturera upp mina projekt. Lovar en sammanställning av 2008 och en plan över 2009 i mellandagarna, till dess… Have a Merry Christmas and a Happy New Year!

Kramar från oss!!

En snabbis…

…blir inte alltid en snabbis. Innan jag åkte tillbaka till Linkan igår så åkte jag en sväng till Seglinge för att valla – tanken vara att hinna med en snabbis på en 10min innan vi åkte vidare. Återigen hade vi ensamt ansvar för de små krulliga och det skulle väl ordna sig… eller?

När Ozz och jag värmt upp så kikade vi ut i 25;an, inga får…? Jaha, vi tar väl en sväng i skogen (becksvart!) så ser vi om vi kan hitta dem och fösa in dem. Sagt och gjort ut och leta… inga får… jo där… jaha… så stack de… och så fortsatte det. Inte stack de ner på lägdan heller utan fortsatte runt och det flera varv, shit! Denna kväll var jag def glad att Ozz drar så mkt, för det innebar att jag kunde luta mig tillbaka i terrängen och stödja mig upp genom henne, lite som en bergsbestigare som anv sitt rep. Ozzkan låg på och trivdes kanon, kanske skulle testa drag med henne – hon ser ju ut som en spetskorsning så hon skulle passa in i geamet. Jaja, tillslut, efter MÅNGA snubblingar (satt på rumpan en gång och på knäet en gång) och en tappad hund – älskade Ozz som drog efter fåren efter en snavning men kom tillbaka när jag ropade – så hade de tagit sig ner till lägdan så vi kunde få in dem i 25:an – Hurra! Då hade det gått en 45min ute i skogen/mörkret och både jag och Ozz var mycket varma – fåren såg lagom nöjda ut. De hade väl stått största delen i mitten av skogen och hånlett åt den blonda bimbon och hennes bastard till trefärgad flugsnappare… Men en liiiten sväng i boxen ville jag positivt avsluta med, och kanske just för att vi hade ”värmt” upp så mkt så hade hon riktigt bra stop (obs inte liggande) igår kväll! Kunde få henne att jobba fram och tillbaka med stop och också runt fåren med stop. Riktigt riktigt nöjd. Höll på där inne ca 2-3min och sedan fick de små krulliga gå tillbaka i sin låda och äta strå 🙂 Eva hann kika förbi innan julbordet och säga hej – kram till Eva för lånet av fåren!

Jaa… sedan åkte vi till linkan där vi är nu och sovit i en säng i natt – gud vad det är skööööönt att sova i en säng, helt gudomligt!

Piraya är betydligt bättre i tassen, och går nu själv, men får inte studsa runt än, så det blir lugnt i helgen. Själv funderade jag på akuten i morse pga smärtor i buken – jäkla idiotiska ¤#%& men det gick över, så nu mår jag bättre. Får hoppas det inte dyker upp igen, för nu ska vi äta brunch på Barista och sedan julshoppa! Ikväll blir det julmys med bak av lussekatter, kakor och kladdkaka… mmm… ha en kanondag ni också!!!

Piraya halt :/

Lillsnuttan hoppade på tre ben i morse, vet inte vad som hänt. Det är iaf lilltån bak som spökar, så nu blir det till att bäras runt i spåret – för på långpromenad skall hon med fast hon inte kan gå själv 🙂 Gick en långsväng på lunchen – skippade långprommis på morronen och var på jobbet redan kl 7, så jag tog mig en 30min extra lunch och traskade upp på själva Sunnerstaåsen. Kanonhärligt tyckte småbrudarna och rännde i skogen om bara den. Pirri tyckte det var rätt mysigt att bli buren och att få kika på utsikten – med all rätt är hon en riktig diva!

Snart bara ngr timmar kvar innan vi är i Linkan!! Tjohoo!!

Nöjd Ozelot

Direkt efter jobbet åkte vi till Almunge och tog elljusspåret runt. Vi kikade på det häromkvällen jag och Eva och det är helt OK att gå. Det är nära vägen på ena sidan, men i övrigt bra och härligt att gå innan eller efter vallning när det är vintermörkt.

Idag var inte Eva hemma när vi var där så vi fick ta in fåren själva. Hade henne i koppel från hage till stallet och hon hade ett fint stanna i hagen mot fåren, men hade jag haft henne löst hade hon def. satt iväg när de sprang in i stallet… väl inne så skulle de in i boxen också. Prövade först att ha henne i koppel, men insåg att vi inte sulle få in dem i boxen på det sättet, så det var bara att koppla loss och jobba! Det gick kanon!! In i boxen kom de utan stress och utan tjafs, duktig tjej.

Hon betydligt lugnare denna gång och hittade ligget snabbare. Fick flera fina repetitioner att pyscha iväg henne på och fick till ett stop i isch-balans, ca kl 11, också. Hon har en förkärlek till sin höger sida… Vi körde totalt tre korta pass – där vi jobbade just med stoppen, både ligg och stanna. Hon fick runda dem som belöning. Riktigt nöjd med dagens pass – hoppas hinna med ngt mer innan jul.

Sedan kom Eva hem, så det blev pepparkaksmys och glögg, såå mysigt. Här saknas julkänslan totalt och då är det bra att ha ngt som påminner om det. Det är ju bara ett par dagar kvar ju!! Under tiden vi satt och snackade så låg Knut och Ozz och brottades/kampade/snofsade, myshundar! Tigra och Piraya fick istället smaka pepparaka och mysa med oss, precis som det ska va.

Wee… i morron åker vi till Linkan, längtar!

Behöver jag tävlingspsykologi?

Skall i början av Janurai en sväng till Uppsala Hundvänner och en till Knivsta BK för att föreläsa om tävlingspsykologi. Nu är det säkert många som funderar över det här med tävlingspsykologi – är det något för mig? Jag tänkte med det här inlägget slå ihjäl ngr myter om tävlingspsykologi och uppmuntra fler att börja att träna sig mentalt. För det är DET det handlar om, att träna sig mentalt! Sedan att det ofta benämns ”tävlingspsykologi” skall inte göra att jag som icke tävlare skall backa undan, mental träning är för alla! 😀

Mentalträning och tävlingspsykologi är bara för elitutövare.

Såklart är det inte så! Oavsett om jag skall vinna VM, vill lyckas på jobbet, behöver öka min motivation i träningen eller helt enekelt vill betrakta mig själv med en trygghet så behöver jag ha rätt inställning och mål. Vad jag med mental träning vill skapa är att tänka rätt och att tänka i banor om att hitta lösningar. När jag betonar tänka rätt så menar jag att gå in med en inställning att jag ser fram emot att ta tag i det här målet jag vill uppnå. Att tro på mig själv och den kapacitet jag besitter. Lita på att de förberedelser jag har gjort är de jag behöver för att lyckas med mina uppsatta mål, och mål det har vi alla med livet – vi behöver bara bli medvetna om dem.

Mentala färdigheter är något som är medfött.

Det heter inte träning för inte. Precis som att jag kan träna mig rent fysiskt så kan jag träna mig själv psykiskt. Det hela skiljer sig inte särskilt mycket åt, det gäller att tro på den träning man gör och att man arbetar med det hela vägen. Det kan handla om allt från koncentration till stresshantering osv. Se det som vilken träning som helst – en träning att hantera ditt inre för att därigenom kunna prestera utåt.

Mental träning är skit snack.

Den här myten är den roligaste, just för att studier har visat att mentalträning ger en prestationsförbättring hos utövaren, precis som all annan träning. Härligt! Sedan tycker jag att jag själv är ett bra exempel på att det fungerar och hur mycket min egen träning av min mentalitet har gett mig.

Mental träning ger snabba resultat.

Precis som med alla annan träning så krävs tid, tålamod och att träningen genomförs regelbundet. I träningen så finns målsättning, vilket är ngt som jag jobbar både kort- och långsiktigt med. Det handlar om att bygga en stabil grund och att på den skapa de bästa förutsättningarna för en prestation.

Sätt igång att jobba med din mentala grund redan idag! Det är Du som bestämmervilken inställning du väljer att aktivt inta!

Förutom att fundera på mental träning så var vi en sväng hos Eva igår och hälsade på. Först var det trevlig middag m rökt lamm och pepparotsmos (ååå vad gott!!) och mycet snack med Eva och Tina. Efter det körde vi ett vallningspass i stallet. Favorit i repris, för jag är så fruktansvärt glad över min älskade lilla Plozka och kan inte säga det nog ofta. Vi har definitivt MAJOR problems med våra stop – vilket vi inte tränat på mer än på promenader, men som såklart inte är samma sak som med får iblandade – som vi jobbade massor med igår. Tyckte oss se en glimtning, ja definitivt en glimt hos Ozzy, joo… det är nog det här jag skall göra, mmm… Men, bortsett från den ”detaljen” så är hon störskön. Tänk er lilla 15kg Lozzkan i en box med fem får. Oizkipoizki är inte särskilt stor, men hon har attityd – skall jag gå där så SKA jag gå där, oavsett om det står en tacka där, om jag så skall t r ä n g a mig förbi så SKA jag förbi. Sagt och gjort så jobbade hon som en liten blådåre där inne och gav sig in i arbetet med hull och hår. Stolt och lycklig, ändock frusterard över stoppen. Men precis som Ozz tänker, så SKA det gå! Det behövs ”bara” lite kontinuerlig träning, precis som med allt annat 🙂 *hint hint*

Medan Ozz tränade i boxen så fick småtjejerna rumsterara i stallet och tjena på hästarna. De höll sig väl sysselsatta och såg till att rensa hela stallgången från all tänkbar skit! gottigott… Tack för en kanonkväll Eva!

20081217_balinge Idag var det småtjejernas tur – agility med Jo och Rally, och även Anki dök upp. Vi körde ihop våra två tidigare övningar till en bana och funderade en hel del. Prövade även att lägga bakombyte in i kombinationen, och Piraya köpte det fint. Tigra gick för övrigt härligt och fick också prova på bakombytet där. Dock gjorde jag det enklare för henne och mycket raka linjer. Slalom har hon senaste veckorna satt till 100%, men så kör jag det också bara 1-2ggr per pass – kvalité!

Nä, nu ska jag ta tag i lite Wistar och AA råttor, snart färdig med projektet, bara de sista sekvenserna som skall in… sedan skall jag redogöra för resultatet.

Ha en kanonkväll!

Spårövning och raketer

Blev inspirerad och la tre godisspår till rovdjuren idag. Ett med vinkel och två rakt fram. La dem på lunchen, så det blev en omväg till Sunnerstaåsen innan jag for tillbaka till jobbet. Eftersom jag la dem på lunch så var det ljust ute och när vi sedan gick dem var det mörkt… Jag hade iaf varit vettig nog att ta ut riktmärken för starterna, men målen däremot var det sisådär med, så det får jag verkligen försöka märka ut bättre nästa gång. Nu blev det inte ngr riktigt bra avslut.

Piraya var först ut med vinkel och skötte sig bra. Hon har lätt att anv nosen även om hon slår(?) en del. Vinkeln var egentligen det som gick bäst, och det förmodligen just för att hon slog åt rätt håll 😉 och bara fortsatte därifrån. Vad jag kom fram till när hon var färdig var att jag kan lägga betydligt längre spår till henne. Detta spår var ca 50-70m och gick alldeles för fort tyckte hon…

Ozelot var näst på tur och höll sig bättre i kärnan, kändes som hon bara rullade på, vilket också visade sig när hon var färdig och tog upp det spår som jag hade gått bort från hennes spår och sedan till tigras spår. Tyckte hon jobbade på så bra så hon fick fortsätta på Tigras spår… och fixade det också. Totalt blev det alltså två vinklar, varav det första var utan godis och sedan den andra på Tigras godisspår. Detta innebar alltså att Tigra inte fick ngt spår…

Väl hemma så insåg jag att klockan bara var 18, så bestämde mig för att gå ut och träna på framsidan. När jag tränade Ozelot så var det ngr ungar som brände av en raket en 30m ifrån oss. Ozelot kikade upp och tittade sedan tillbaka på mig, det enda som fanns var träningslust! Fan vad skönt!!! Jag klickade ett par ggr och drog oss sedan innåt, vill inte utmana ödet… Fortsatte i trappuppgången och fick även publik av två damer, varav en i rullstol – bra miljöträning.

Men… raketer… känns sådär att de skjuter här på innergården. Främst för tanken att de skall gå igenom en ruta men också med tanke på rädslor. Förstår inte tjusningen med raketer. Förstår inte föräldrar hur farligt det är och om de nu skall pyssla med det kan de väl gå till ngt fält… suck, OCH vänta till nyårsafton! Men, nu är det inte långt kvar till jul, vi åker till Linkan till helgen och över jul/nyår får hundarna vara i Viskafors – känns som den säkraste platsen för att undvika skottberörda hundar.