Årssammanfattning 2022: Ödmjukhet

Nu är det december och dags att göra en årssammanfattning. Hur sjutton ska jag lyckas göra en sammanfattning av detta året. Ett år kantat av sorg, sjukdom och saknad. Av nya möjligheter. Ett år inte likt något annat år jag någonsin har levt. Känslomässig berg-o-dal-bana. Jag känner en enorm ödmjukhet inför att vi inte vet vad framtiden har att erbjuda. Samtidigt, en ödmjukhet till att det löser sig. På ett eller annat sätt ordnar det sig alltid, som min pappa skulle ha sagt. Tar ett djupt andetag. Detta kommer vara en rörig årssammanfattning. Det får vara ok. För det har varit en rörigt år. och du… kom ihåg:

“Alla du möter kämpar med någonting som du inte vet om. Var snäll. Alltid.”.

Jag gjorde aldrig ngn sammanfattning av 2021; den vintern försvann som i ett töcken av sorg & sjukdom. Varje år väljer jag ett ord som jag har som ledord, och ordet för 2022 var ödmjukhet. Ödmjukhet inför saker som sker och händer. Ödmjukhet gentemot de jag möter. Ödmjuk inför mina egna begränsningar och behov. Aldrig hade jag trott att ett ord kunde vara så viktigt ❤ För ödmjukhet var precis vad jag fick uppleva och behövde.

November 2021 gick vår älskade hund Bat tragiskt och helt oväntat bort. Samtidigt låg min pappa väldigt sjuk och vandrade även han vidare till andra sidan under februari 2022. Älskade ni, så saknade! ❤

Sorg kan drabba en olika, men för egen del ledde dessa tragedier till att jag blev sjuk. Väldigt sjuk. Under tre månader var jag mer eller mindre sängliggande & åkte in och ut från akuten med obeskrivlig smärta i huvudet. Det var först i slutet av mars jag tillfrisknade och kunde börja leva & bygga upp mig själv igen.

I januari, mitt under min sjukdomsperiod fyllde jag 40 år. Blev inget firande av förklarliga skäl. Däremot blev jag otroligt fint uppvaktad av vänner omkring mig ❤ Ni vet vilka ni är och jag är så oerhört tacksam för den uppmärksamhet ni gav mig. Verkligen ett ljus i mörkret, även om jag just då inte orkade svara ordentligt. TACK!

Tillbaka till november. Samma dag som Bat insjuknade pratade jag med min vän Linda om att Ozelot blivit allt sämre och kanske inte kommer att överleva vintern. När Bat två dagar senare inte längre var med oss växte paniken inom mig. Att ha bara en hund är helt otänkbart för mig – jag respekterar andras val, men för mig är det inte etologiskt ok att bara ha en hund. Snart skulle Fossa bli ensamhund. Plötsligt kände jag en stress och ett måste att skaffa ännu en hund, helst NU. Sökandet var till en början maniskt, men som jag skrev om Ozelot häromdagen blev hon mirakulöst piggare och piggare. Det var som att hon verkligen kände att ”jag kan inte bli sjuk, jag kan inte lämna dem nu” och vi fick verkligen ett helt bonusår tillsammans till. Ett år hon varit genuin pigg och frisk. Därför kunde jag avvakta att skaffa en hund till och när Karin berättade om en kull de skulle få till våren kändes det helt rätt. I maj hämtade vi hem QuiQue (honungsgrävling på spanska) från Norge.

QuiQue kom in som en virvelstorm och är helt klart en bidragande anledning till att Ozelot levde upp. Valpar har den effekten på äldre hundar.

April, maj & juni handlade bara om jobb. Försöka återställa allt som stått still under årets första månader. Lycka är att ha ett jobb en älskar – och får möta så mycket kärlek när jag arbetar. Oändligt tacksam och ödmjuk inför den genuina grund jag byggt upp under flera år – du är riktigt bra Eva-Marie, riktigt riktigt bra!

Äntligen sommar och lång ledighet! Tid för återhämtning… trodde jag =) jag blev kontaktad av Nexiko och det bestämdes att jag skulle bli agilitycoach i deras SVT-satsning Underdogs. Semestern blev halverad och åtta veckors inspelning tog snurr. Resor fram & tillbaka till Stockholm och en obeskrivlig upplevelse. Trivdes som fisken i vattnet med att få träna fantastiska hundar och deras fina ägare samtidigt som det hela spelades in. Oj vad jag tyckte detta var roligt. Ser fram emot när det hela sänds på SVT och är så TACKSAM för att ha fått uppleva detta!

Först när hösten kom insåg jag att större delen av tiden QuiQue varit i vår ägo har jag jobbat, rest massor och inte haft tid att lägga den grunden jag velat hos henne. Det var bara att se på det hela med ödmjuka ögon och sätta igång att bygga upp relationen. Det hela gick jättebra och jag känner en enorm tacksamhet över att ha fått göra denna resan med henne. Kan jag – kan andra och det är aldrig försent. Ibland sker saker – kallas tydligen livet – och det är Ok. Vi får vara ödmjuka inför att var sak har sin tid, och ibland får vissa saker göras annorlunda än en brukar. Det är OK.

https://www.jyckenlyccehundfoto.se/

Fossa har varit helt fantastisk under hela detta år. Min bästa vän i vått och torrt.Vi har inte kunnat träna eller tävla i den utsträckning som vi har velat. Jag har verkligen behövt prioritera min tid; då har tävling och träning hamnat långt ner på listan. Samtidigt, det vi har åstadkommit tillsammans har varit super! Idag är hon uppflyttad till agility 3 och hopp 2, vi har väldigt fina grunder i vallningen inför nästa säsong och vi ÄR ett superteam. Hon var en självklar sidekick till mig under inspelningarna av Underdogs och en mer älskad tv-hund är svår att finna. ALLA ville klappa och prova på agility med henne. Hon levde livet, hängde med på ALLT vi presenterade och jag är så galet imponerad av hela hennes väsen. En av de coolaste hundar jag känner! Nu är hon på vintervila i sex veckor. När vi sätter igång 2023 ser jag fram emot att faktiskt få träna och tävla henne så som vi vill. Jag vill prioritera oss.

Nu är det december och Ozelot har precis vandrat över regnbågsbron. Det är en blandning av sorg, saknad men också lättnad. När tiden är inne är ett av de svåraste besluten en hundägare kan fatta. Jag ser verkligen 2022 som ett BONUSÅR ihop med Ozelot och jag är oändligt tacksam för varje dag extra vi fått tillsammans. Hon har varit en självklar del av mitt liv de sista 15 åren. När jag pluggade på Linköpings universitet och det enda livet handlade om var agility! Följt av åren med forskning där allt vid sidan av handlade om antal mil i benen. Så galet många mil vi har avverkat tillsammans. De sista åren har hon stått vid min sida när jag blivit mamma, med allt vad det innebär. Hon, som var hunden som inte släppte någon inpå sig, öppnade upp sig som aldrig förr … att hon skulle bli den fantastiska ”barnhunden” hon blev hade jag ALDRIG trott på om ni frågat mig för 10 år sedan. På tal om att vara ödmjuk. TACK min älskade Ozelot, du räddade mig – du har räddat mig så många gånger innan också. Du är och förblir vår bodyguard. Jag vet att du fortsätter att vaka över mig. TACK för att just du varit en stor del av mitt liv. Du lärde mig om integritet, att tillit är något en förtjänar och att vara tillsammans är det allra viktigaste.

Ödmjukhet. Ja, detta året har onekligen handlat om ödmjukhet. Nästa år… då kommer den ödmjukhet som byggts upp ligga som en värmande bomull omkring oss. Nästa år är ödmjukheten inbyggd, och jag kan välja ett nytt ord. Ska smaka på olika ord. Vi får se vad det blir.

TACK till dig som läst allt. Uppskattar det. Hart du själv gjort ngn årssammanfattning? Kan du inte länka i kommentaren så att jag får läsa. Ta del av ditt liv.

Är kampa med leksak det enda som räknas?

Våren 2020 läste jag flera kommentarer på olika forum där förare beskrev hur de funderar på att ge upp sin hund eftersom den inte ville ta leksak som belöning. Flera instruktörer hade sagt ”Får du inte hunden att kampa, hämta, lämna kommer du inte få ut maximalt av träningen, du kommer inte få hunden att arbeta så explosivt som just denna sport kräver. Fortsätt jobba med belöningen, vi behöver få hunden att tycka om att kampa.” Kulmen kom när en förare skrev att hon funderade på att sluta träna med sin hund ”det är väl ingen idé att fortsätta träna när jag ändå inte lyckas få den att kampa”.

Jag bokstavligen kokade. Vad är det för SKITSNACK om att det enda som verkligen får din hund att prestera max är att få den att leka med en leksak. Leksaker är fantastiska och jag jobbar massor med leksak. MEN att säga att en hund MÅSTE kunna belönas med leksak gör mig bokstavligen skogstokig!

EN BELÖNING ÄR NÅGOT SOM DIN HUND SER SOM EN BELÖNING och

HUR belöningen levereras är viktigare än VAD belöningen är!

Därför skapade jag onlinekursen Think outside the candybox där vi jobbar uteslutande med GODIS som belöning. Vi ser på alla de möjligheter som godis har. Vi går dessutom igenom de teoretiska delarna kring belöningar. Lär oss helt enkelt ALLT om belöningar – och hur vi kan nyttja dem så effektivt det bara går. Vet du vad det allra häftigaste med denna kurs har varit. Fler av de som gått denna kurs, där vi enbart fokuserar på godis, godis och ännu mera godis… har i slutet av kursen hundar som leker med leksaker.

WHAT tänker du?! Hur är det möjligt? Ja, helt enkelt för att motivation föder motivation och att faktiskt börja med det som är förstärkande på riktigt kommer att generera en vilja att samarbeta och träna. DU blir kul och nu när du är förstärkande ”på riktigt” i hundens ögon kan den se potential i fler belöningar som du erbjuder.

Belöningar är nyckeln till allt i hundträningen – vare sig det gäller att få explosivitet eller för att få ett lugn. Vi har verktygen som kan hjälpa hunden att hitta rätt och genom att experimentera vad just DIN hund behöver kan du få ut så mycket mer av er träning!

Den 27 februari drar vi igång en kursomgång ONLINE igen – läs mer här – kursen hålls på FACEBOOK där det släpps inlägg 1-2 ggr/ vecka. Du tittar på veckans film eller läser veckans inlägg och gör uppgiften kopplat till veckans uppdrag när det passar dig. Vi diskuterar och reflekterar i din egna tråd på Facebook. Samtidigt som du gör din egen resa kan du följa de andras resa – vad ger jag för tips till olika typer av ekipage. Ja, för detta är en kurs där vi individanpassar!

BONUS: ALLT ligger kvar för dig att komma tillbaka till. OCH om jag uppdaterar materialet i kursen längre fram uppdaterar jag även de tidigare kurserna.

Haka på! Lär dig mer om hundträning och framförallt BELÖNINGAR med fokus på GODIS! För du vet, alla vill inte kampa och alla kan heller inte kampa – då är det ju super att vi har fler belöningar i väskan att ta till! =D

HÖSTHUNDEN 2021

Efter kraschen av Facebook och Instagram vill jag skapa möjligheten för oss alla att kunna genomföra Hösthunden även utan dessa media.

Vill du veta mer om HÖSTHUNDEN hittar du anmälan med info här: https://forms.gle/5uGJ1zG29beWc2Xf6

Uppdragen presenteras nedan med LÄNK till sidor där jag gärna ser att ni lägger upp era bidrag och håller eventet LEVANDE! Så långt det går så är vi såklart på Facebook, men vi förbereder oss för alternativ =) Detsamma gäller såklart LIVE-sändningarna som i alternativa fall kommer att ske via ZOOM. Inget stoppar oss!!!

Boxerklubbens Frågelåda

PDF med snygga Leia som modell ❤

”Hur ska vi lyckas med vår träning och vårt tävlande när min boxer är skendräktig?”

Superbra fråga som jag vill svara på genom att ge olika strategier och tips både ur ett perspektiv av ren hundträning OCH ur ett perspektiv av mental träning för föraren.

1) Kan du ge hunden vila en eller två veckor – gör det. Vila kommer inte påverka träningen negativt, snarare brukar vila ge en positivt effekt på beteenden. Var helt enkelt smart och undvik frustrationen som kan uppstå hos er båda pga tex skendräktighet. Vila betyder inte att ni måste sitta på sofflocket – se tips 4.

2) Vi kan inte vila, vi ska tävla snart! Då är mitt andra – och kanske viktigaste – tips att Sänka kriterierna. Om hunden inte är med på samma sätt som tidigare kan din ”nu ska jag jobba igenom beteendet” skapa en frustration och/eller hopplöshet hos dig som förare för att hunden inte ger det svar den brukar. Dessa känslor kan påverka er träning på ett sådant sätt att ni stjälper istället för skapar bra beteenden. Om du istället sänker kriterierna och tränar utifrån det du får just nu utav din hund minskar du risken att skapa konflikter som sedan kan ligga kvar även efter att skendräktigheten är över…

…för det är nycklar jag vill att du ska tänka på: konflikter som skapas under icke optimala lägen kan ligga kvar längre än om du tränar ”för enkelt” och istället fokuserar på grunder där ni lyckas och därmed boostar er relation och samarbete. Observera att det också är en mental träning för dig som förare att VÅGA sänka kriterierna och se att det i förlängningen kommer att ge dig mer. Bara genom att experimentera kommer du få det sanna svaret.

Jag kan höra tanken ”men jag vill inte att hunden kommer undan när jag vet att det kan. Jag vill jobba igenom beteendet” – frågan du vill ställa dig då är vad som kommer att vara mest effektivt och konstruktivt i det långa loppet?

Ett sätt är att se skendräktigheten som en intern störning att jobba igenom. Hur hade du jobbat med en störning som är ny för hunden i andra situationer? Troligtvis hade du tränat på enklare beteende/moment som hunden har lätt att utföra trots att det är annat som stör och därmed kan få sin belöning, för att sedan successivt be den om svårare uppgifter. Detta anses väl som den mest effektiva lösningen när vi jobbar med yttre störningar såsom tex skott, externbelöningar eller människor på appellplan. Skillnaden mellan skendräktighet (eller annan hormonkaos) är att vi inte kan förflytta oss längre ifrån störningen utan behöver jobba med störningen hela tiden närvarande. Hade jag jobbat med skott hade jag ju kunnat åka längre ifrån – lite svårare när vi har med hormoner att göra. Vi vill göra det mesta av det vi faktiskt kan!

3) Se över dina belöningar – när jag jobbade som djurtränare fanns det perioder mina djur tog vad som helst och andra perioder där jag fick vara mer selektiv med de belöningar jag valde för att de skulle ha ett högre värde. Kanske dags att ta fram barnmatstuben med laxsmak eller jobba med ditt engagemang under leken. ÄVEN om din hund i vanliga fall går genom eld för en torrfoderkula eller tycker pipbollen är det bästa som finns bara den blir kastad, kanske du nu behöver ta till ett tyngre artilleri.

4) Träna alternativt och på det som faktiskt fungerar. Är sökarbetet det som alltid fungerar – träna då det! Är springa i skogen det bästa – ut och spring! Är trixträning det som får ögonen på hunden att gå i kors – träna nya trix! Detta tips går hand i hand med att sänka kriterierna och samtidigt främja relationen – se till att den träning ni gör under den perioden som hunden är låg faktiskt ÄR värdefull för er båda. Se till att ha KUL ihop så att när ni kommer ut på andra sidan är starkare tillsammans.

5) Börja skriva ner och observera i vilka cykler hunden går ner sig så att du i framtiden kan lägga upp tränandet och tävlandet så att ni får ut mesta möjliga av er tid tillsammans. Om nu tex SM alltid infaller under skendräktighet finns det all anledning i världen att hitta strategier att få din hund att kunna jobba trots hormoner i kaos. Om det inte sammanfaller med viktiga tävlingar, passa på att lägga vilan under dessa perioder och minska risken för känslan av hopplöshet. 

Eva Marie Wergård

Utbildad i både mental träning och etologi, där hon forskat inom djurträning. Brinner för att skapa bästa förutsättningarna med hjälp av både det mentala hos föraren och effektiv hundträning.