Flera tips…

Image-1-2Hamnade i ett mellanläge i morse, sitta i bilkö eller åka och valla? Svårt val. Blev det sistnämnda, och ett mycket bra sådant. På bilden ovan ser ni Bat hämta hem hela fårflocken. Duktig kille. Någon gång ska jag bara att ta tag i det där med liggandet också… en annan gång.

Angående gårdagens inlägg om voltvändningar hittade jag senare en step-by-step serie som verkligen hade underlättat mitt kämpande igår. Gillar tänket att dela upp inlärningen i steg och lära sig en del i taget. Nu stod jag själv i bassängen och hittade på steg, och vissa stämmer hyfsat överens med det jag ser i filmen. Något jag verkligen ska ta med mig till nästa pass är armpositionen, ganska säker att jag rörde dem för tidigt de gånger jag hamnade för djupt. Testing testing!

Film/föredragstips: Var en sväng på Addnature igår och såg att det har gjorts en dokumentär om olyckan på K2 sommaren 2008. Hade mer än gärna varit på västkusten för att se filmen och lyssna på diskussionen efteråt. Men det passar varken att vara där i morgon eller i Stockholm till helgen (Barmarks SM).

Hur du sväljer en bassäng klorvatten eller att göra en voltvädning

Image-1-1Idag har jag återigen haft en sådan där högeffektiv söndag och nyttjat varje minut – och det trots att vi hundtjejer dansade loss på stans dansgolv natten lång. När klockan ringde 7.30 var jag så trött att jag knappt visste vad jag hette. Ut kom hundarna och plötsligt var jag i bassängen – på bilden är jag mer död än levande. Nötte kakel en timme och kom upp i 2000m – körde ihop med Håkan som lade upp 250m i stöten. Verkligen ett bra sätt att starta dagen! Plötsligt var jag pigg.

Därför blev det agility och skogspromenad innan jobb. Helt fantastiskt ljus i skogen idag, trollskt. Även agilityträningen gick bra och jag filmade en del. Fått låna en videokamera av Mikael. Tyvärr vet jag inte hur jag får ut filmerna… än. Men, det kommer. Banskiss på hoppbanan som jag körde med Ozz finner ni ovan – många nummer. Går att köra i olika omgångar – en måste inte köra hela på en gång.

Jobblunch för att på eftermiddagen hamna i vallhagen med Ullis och Anna. Körde bara två korta pass med Luuk och Bat för filmandets skull (snälla Anna fångade en bild på Bat, tackar!). Som sagt, filmbevis kommer, vet att det finns de som vill se. Det gick i alla fall bra med båda pojkarna.

Sedan bar det av hem, och nu ikväll gav jag mig f-n på att lära mig voltvändningar. Daniel har tjajat på mig att tag om att lära mig voltvändningarna, men jag har dissat det för att jag inte riktigt sett anledningen. Sedan snackade jag med Elin som börjat nöta in det och blev såklart inspirerad. Det är väl bara att ta tjuren vid hornen och börja volta under vattnet – och därmed andas in så mycket klorvatten en kan. Tittade på hur en voltvändning skall genomföras på youtubesedan gick jag till simhallen. Fick en bana för mig själv, och tur var det. Skojar inte när jag säger att det tog mig 40 min (…) att göra min första vettiga vändning där jag kunde simma längden tillbaka. I början snurrade jag runt runt runt… Irriterande som sjutton.

När jag väl fattat att jag behövde komma närmare kaklet och hitta 180° läget sköt jag mig ner rakt i botten. Kommer att ha blåa armbågar i morgon – skatan vad ont det gjorde! Sa till grabbarna att de skulle ha koll så att jag inte slog i huvudet och dränkte mig själv… Men så plötsligt hittade jag väggen, läget och frånskjutet. Ball känsla.

Då var det vridmomentet och glidningen som skulle finslipas. Fick en del kallsupar genom näsan, men… det vart helt ok. Snart gjorde jag det. Om och om igen! Även på det grunda. Även om det var betydligt svårare på det grunda, men troligen bra för tekniken att inte kunna dra neråt mot botten för mycket.

Avslutade med att simma ett par längder med voltvändning. Glad – läs överlycklig! Det är MASSOR av teknikträning kvar, men… nu har jag i alla fall satt bollen i rullning.

Slutspurt!

 

 

Simpassinspiration och höstglädje

Image-1-1Jag älskar hösten. Luften. Färgerna. Temperaturen. Hösten är den bästa årstiden, i särklass. Alla årstider är underbara på olika sätt, men just hösten ger mig sådan energi och glädje att jag sjunger högt i bilen! Till och med i skogen… (ok, jag sjunger alltid högt, erkänner).

Varit ute i stort sett hela dagen. Njutit allt vad vi orkat. Hundarna är mer än nöjda! Nu i kväll har jag fått ihop ena manuskriptet till någon form av ”slutversion” – fy f-n vad jag är bra – och siktar på att skicka ut det till handledarna för sista genomgång i morgon. Ok, efter att jag har kikat igenom det en gång till… Finns alltid lite till som går att fixa till. Det är bra att jag tycker det är roligt att skriva.

Har även suttit och planerat morgondagens simpass. Fick bland annat inspiration av Swim Generator, som Josef tipsat om. Har möjlighet till två simpass i morgon, men vi får se… ett pass i taget.

Ni har väl inte missat att IronMan World Championships sänds live? Ligger och går på extradatorn i bakgrunden här hemma hos mig i kväll.

Inspirationskväll

Slalomprojekt och höstträning

Image-1

Vi hade full fokus på slalom igår. Det är så jäkla häftigt när det går upp en epiphany för hundarna, en kan riktigt se hur de ”Meh, var det såhär du menade!! Varför sa ni inte det på en gång!!!??” Underbara hundar och rovdjur!

Löpningen då? Nope… inget med det. Fegisar.  Men en helkväll med Eva blev det, och hjärngympa på hög nivå. Loved it!

I kväll simmade jag ”vi-som-inte-har-något-liv-passet” med Lidingö masters. Inga kända ansikten, men det spelade ingen roll för de som var på plats var urtrevliga och swosh hade 45 min gått och jag sitter nu med känningar både här och där. Innan passet snackade vi en del kring swimrun/aquathlonlopp och simning nästa säsong… bara att prata om det gör att jag blir glad.

Avslutade kvällen med att köra lite hemmayoga

 

Skrivarstuga

bildSitter och skriver, skriver och skriver lite till just nu. Hade grymt flow häromnatten och satt till kl.4 på morgonen… vilket totalt har pajat min dygnsrytm. Men, det är fakta för min del; antingen skall jag sitta på ett café och skriva (då i Borås eftersom jag där har hjälp med hundarna) eller så är det nattetid som gäller.

Förutom att det är värsta skrivstugan här hemma så är jag snuvig (ok, förkyld…) vilket såklart påverkat träningen sista tiden. Har ändå simmat – har inte ont i halsen och tagit det lugnt! Bröt faktiskt tisdagspasset för att jag kände att pulsen blev något för hög *klick* Körde sedan ett lunchpass med Tilde, och kan bara konstatera vad bra träninsgkompisar kan göra för prestationen!

Det stora för mig – i egenskap av hemläkare/hemsjukgymnast/hemveterinär/hem-you-name-it/hem-jag-kan-själv-och-därmed-allt – är att jag, på inrådan av bland annat Elin och Maria, uppsökt en PT som skall hjälpa mig få ordning på min kropp. Återkommer mer om detta i nästa vecka *cliff hanger* Just ja, därav bilden på min arm, får väl köra en fotosession av hela kroppen så ser vi vad som hänt om ett par månader.

Nä, nu skriva vidare. Ikväll är det ÄNTLIGEN dags för HPPT med Linda igen, denna gång gästas vi av Daniel och Jouni. Förväntar mig stordåd av grabbarna, särskilt som att Linda och jag är snuviga (…) och de båda alltså får stå för den mer fysiska delen av HPPT, känn ingen press pojkar… ingen press alls…

Sedan kommer Eva B, ser fram emot en låååång natt med tränarsnack.

 

 

Fall road trip completed

20131006-182847.jpg
Två veckor på resande fot är nu avklarat: Borås, Malmö, Köpenhamn, Wriswijk, Rotterdam(…åkte visdt lite vilse i Holland) och Kyrkekvarn har vi hunnit med. Hej ho, let’s go!

Lägret har gått kanon. Ja i ärlighetens namn var min grupp för bra. Fick lite snabbt och lätt slänga in en extra kombination eftersom de satte övriga snabbt och enkelt. Bra jobbat allihop!!

Nu går rovdjuren och jag i Bondbergets naturreservat, innan vi kör nonstop hemåt. Det bästa med att komma hem denna gång är att det är nystädat. Städade noga då Åsa skulle bo där, nu blev det inte så, och att komma hem till nystädat känns skönt. Eller tja… tvättberget är desto större för att inte tala om hur bilen ser ut. Fast det tar vi, en annan dag.

Nu är det Lic:mode som gäller kommande månad. Fokus!

SHUs agilityläger dag 1

20131005-230047.jpg

20131005-230104.jpg
Full fart och massor av mat är bästa sättet att sammanfatta första dagen på Sveriges Hundungdoms agilityläger.

Extra roligt var att Lilla Sportspegeln följde en av de yngsta deltagarna; Ida och Super Gösta. De intervjuade både Mari och mig i egenskap av instruktörer, och de fick massor av filmmaterial från samtliga deltagare. Även Piraya blev filmad och det vart en grymt läcker gungsekvens! Kommer att bli riktigt roligt att se hur det reportaget blir, återkommer när jag vet när det sänds.

Nu ikväll föreläste jag om tävlingspsykologi, och körde ett nytt koncept med betydligt mer diskussioner än jag brukar ha. Grymt uppskattat! Många kom med nyttiga tankar och upplevelser och för mig var det en boost att köra såhär. Kommer definitivt att bli en upprepning.

Förutom agility har det blivit off-track-promenader, så nu ligger rovdjuren helt utslagna. Härligt! Riktigt bra natur att gå i häromkring. Just ja, även varit noggrann med sjukgymnastiken. Och det känns kan jag meddela. Känns bra!

Sov gott!

Vilket jäkla pass – full jakt!

bild

Efter att inte ha simmat sedan förra veckan – ett riktigt grymmepass med 2,1km på 45 min, vilket i min värld är riktigt bra! – mötte jag upp Elin efter lunch. Målet var att det skulle gå fort. Riktigt fort!

Det blev ett kort och inensivt pass enligt följande: Insim 500 m och sedan körde vi ikapp totalt 500 m: 50 m tävling för att sedan simma lugnt tillbaka 50 m – älskar 50 m bassängen på Borås simarena. Avslutade med 200 m avsim

OJ VAD VI KÖRDE HÅRT!

Vid ett tillfälle lyckades jag bita mig själv i kinden, så innebörden av blodsmak i munnen har nu fått en ny dimension. Vi jagade, och vi jagade hårt.

Kroppen kändes rikitgt go efteråt – och som Elin uttryckte det när hon tog sig upp ur vattnet: ”jag mår illa” – hmm… varifrån känner jag igen det. Vi får nog köra ett beep-test, Elin och jag, senare i vinter, förutom all annan inplanerad träning.

Sådana här pass kan jag leva länge på, glad!

Primate welfare and training workshop

20131003-090944.jpg

Sitter på Landvetter och inväntar mamma som är snäll och kommer för att hämta upp mig. Precis hemkommen efter tre dagar i Holland där jag har varit och föreläst om träning av apor. Alltid lika roligt att prata inför andra tränare och hoppas att jag inspirerade många.

I övrigt har vi ätit och sovit. Mycket sött i Holland… och ingen träning över huvud taget har hunnits med. Nu beror det främst på att jag bara kan simma, men känner hur jag håller på att explodera av att inte fått röra på mig. Planerar därför att åka till arenan senare för ett simpass – behöver det!

Något som slagit mig under dessa dagar är hur svårt det verkar vara att sätta upp mål med sin träning, vare sig det gäller sin egen eller sitt djurs träning. Är det så? Hur tänker folk kring målsättningar: Vaga eller konkreta mål? Kortsiktiga och långsiktiga mål? Är vi rädda att fråga om råd vad gäller mål? Nyfiken, som alltid 🙂