Wohoo! Vi gjorde det! Tog 6:e plac och fick SM-pinne #3 i agility. Nu har vi en i vardera klass kvar, sedan är vi klara för SM 2013.
Älskade guld-glädje-fisk!
Dubbelnolla med skratt!
Nollade hopploppet och kom fyra, SM-pinne tre av fyra bärgad. Yes! Hon gick verkligen superfint. Pigg och fräsch, precis som i våras. Underbara känsla.
Nollade även agilityn, men… jag tappade skon! På tredje hindret bara hoppade den av foten. Det var bara att skaka av den så snabbt jag kunde och sedan springa vidare. Gick kalas. Nu hoppas, hoppas jag att tiden skall räcka till pinne, trots vårt lilla stop
Bästa är att jag hör Tobbe skratta under hela loppet. Vilket såklart peppade mig ännu mer att köra järnet med en sko och en strumpa. Humor!
Say a little prayer for me…
Just nu hoppas jag att det inte är magsjuka jag åkt på, utan bara dålig mat, eller något. Imorgon vaknar jag fräsch!
I övrigt har jag fått till en så ovanlig sak som lyckad shopping i helgen – kors i taket, moi var längre än 5min i en affär. Från att ha haft ett par hela jeans i garderoben har jag nu ytterligare tre. Allt tack vare en mycket begåvad expedit som såg vad jag ville ha/passade i. Måste vara någon form av inköpsrekord för min del. Väldigt nöjd.
Enda jag inte var nöjd med var en ”jacka” från Norröna som satt p e r f e k t på mig, men… som inte hade ngn som helst funktion. Förutom att den var som en tröja… men, när behöver jag en jacka med tröjfunktion? Fast den satt så fint. Fast den kostade alldeles för mycket. Om den bara åtminstone varit vattenavvisande… eller iaf lite vindtät.
Annars? Vallning, löpning, Carcasonne och naturreservat. Bra helg. 🙂
Lunchsimning
Lunchsimning på schemat. Vallhundarna kastar sig i och simmar kraftfullt. Plötsligt kastar minsta rovdjuren sig i och snor pinnen framför nosen på dem – hon är verkligen en cool Tiger.
Nu springer hon dyblöt runt i pappisfnatt. Avundsvärt toklycklig. Sådär som bara Tigror kan bli.
Var får din stress utlopp?
Sommarens lektyr och sommarens stora fråga. Idag sitter jag med två cementklumpar till vader. Kan knappt gå. Väldigt tacksam för rovdjuren och fåren imorse – gjorde kroppen gott att reka loss sig. Kan informera att gräset var frostbitet och dimma låg som en slöja över ängarna i morse. Vackert.
Åter till frågan och cementklumparna – för stress behöver utlopp. Igår fick jag ordentligt utlopp och idag känner jag mig mer tillfreds. Ny ork att ta tag i saker.
Var får din stress utlopp?
Work run – check
Rovdjuren var nöjda efter 4km promenad och 20 min Vallning, så idag testade jag med gott samvete att springa till jobbet. Prick 5km fick jag ihop.
Känslan: jag är fjäderlätt!
Vallning gör sig bäst innan jobbet
Tagit ut fåren på stora lägdan två dar i rad nu, och all vår grundträning vi filat på i sommar syns. Det är typ… magiskt. Eller så är det bara träning 😉 Nu hoppas jag att det inte är bara vi som får uppleva det, utan att det håller även hos andra… typ nästa gång hos Eva. Eller Madde… Tills dess filar vi vidare.
Klättring med reservatsbonus
Varit på klippklätterkurs idag. Fyra timmars klättring… jag är trött i armarna! Inomhus är jag ok – min armstyrka täcker för min bristande teknik. Utomhus kunde jag inte bluffa, det minsta. Fick tänka och trixa i massor – väldigt roligt och utmanade.
Avslutade med att repellera ner för berget, men jag skuttade det av flera orsaker. Dels för att jag inte vill lämna hundarna, men främst för höjdrädslan. Får ta det nästa gång. Sara vill kanske hjälpa mig komma över det? 🙂
Som bonus klättrade vi på Ekoberget, som var ett naturreservat. Hurrey!
På väg hem plockade vi även Aborrträsket. Riktigt bra jakt vill säga.
Hurra för far!
I torsdags fyllde min älskade far 80-år. Det firade vi med en 2-timmars lång ridtur runt Djurgården, med avslutande champagnelunch.
Det var verkligen absolut grymt fantastiskt! Är så imponerad av min pappa som bara hakar på. Han är van ryttare, men det var ett par år sedan han red sist. Ändå satt takterna där de skulle och vi hade tempo i form av både trav och galopp under turen. Han är min idol!
Grattis pappa – du är bästast!
Tips på dokumentär
Många tankar virvlade i mitt huvud efter att ha sett denna dokumentär. Många känslor. Känner igen ord som jag själv skulle kunna ha sagt. För det är ju ”gött” med träningsvärk – ni vet sådär förlamande skönt. Eller som det stod på min dörr när jag bodde i Borås ”När du vilar tränar dina konkurrenter”. All tid. Alla mil. Lätt värt det. Annat också…
Det är inte ens i närheten av deras verklighet – bara skrap på ytan. Ändå tror jag att många jag känner kan känna igen sig i mångt och mycket. Bra, se den.
Känner du igen dig?
Eva Marie Wergård 