Agilityträning

   Ännu en sväng till Rudhuset, snart har vi tjänat in det där ridhuskortet – bra! Hämtade upp Johanna med Rally och åkte ut till Bälinge. Vi kollade snabbt av läget och funderade ut en kombination. Vi ville ha en serpentin med drag, samt kunna köra den från två håll och med två hjärnor blev det en bra kombination. Fart, svängar och framförallt serpentin. 

   Tigra kändes riktigt fin de första varven. Vi körde kort och intensivt och hon hade bra sug. Sedan fick hon köra ett varv efter att Piraya kört och då körde jag så som jag körde Piraya och då märktes det en liten skillnad i hennes sätt. Vi filurade lite och kom fram till att jag förmodligen klampar mer när jag springer med mer tryck och det är Det som hon reagerade på. Hon har alltså inte helt tappat det, men jag skall också lära mig att jag kan springa utan att det behöver låta som ett helt tivoli… mer erkänn, ni har saknat mina skrik på banorna i år …

   Piraya fick köra ett minipass hon också och gjorde det kanon. Bra tryck under tassarna och full fart. Hade bra följsamhet trots att godis låg rakt frma vid sista hindret, vilket imponerade på mig. Trodde nästan hon skulle suga ut, men hon hängde på fint – härligt!

   Ozelot fick träna på att träna när andra hundar är med. Hon blev BETYDLIGT mer intensiv! Tjuvstartade… ehh… que? Inte nog med det så belönade jag det… jaa… vad skall jag säga, mer än att jag kanske kommer få äta upp det, men en gång är ingen gång, eller hur! I övrigt så släppte hon snabbt Rally och Jo och fouserade på mig. Insåg att vi i stort sett alltid tränar själv, och det är nyttigt att få in henne i intensiva situationer där hon i ett mindre utrymme skall fokusera på träningen. Kontenta: intensiteten ökade och fokus var som vanligt = bra!

   Just det ja! Hittat en kanonblogg genom Cilla! Det är Patricia McConnel som bloggar om hundliv och relationen mellan hund och människa, väldigt många bra och idéeväckande tankar. Precis så som jag vill filura över här i bloggen, men inte känner att jag får tid till… eller som Cilla flera gånger varit inne på, just källor är viktigt, och just nu har jag inte den tiden att sitta och leta källor. (Fy, det finns alltid tid, det gäller bara att prioritera, men just NU prioriterar jag andra saker) Men, så snart jag har mitt projekt i hamn så… Till dess, håll till godo på McConnels sida, och fundera över ett av henne inlägg om känslan av att vara ARG. Att hundar kan vara arga är jag helt övertgad om, men kan vi jämföra det med vår ilska? Är att vara aggressiv och arg samma sak? Rent fysiologiskt, kan det vara så att vi människor producerar mer hormon över en längre tid jämfört med hundar – känns som att människor har en tendens till att vara arga under en längre tid – eller är det så att hundar mycket lättare får utlopp för sin ilska – inte långsura? Har ni hört om långsinta hundar, det har jag… vad har ni för erfarenhet av det? Intressanta med just känslor är just att de är så förankrade i fysiologiska förlarningar, så vi kan inte längre säga att en hund inte har känslor – för det sitter helt enkelt i så mycet konkret och mätbart. Det finns en förklarning till att vi känner som vi gör. Ja, håll till godo och ha en trevlig lässtund!