Uppdatering

Fattar inte var all tid tagit vägen??? Detta trots att jag har gjort en megastor förändring i mitt liv och tagit bort ALLT som inte är viktigt för mig. I ett av alla de coachingsamtal vi har haft så fick vi bla svara på hur vi fördelade vår tid, vad som är viktigt för oss och hur vi skulle kunna göra oss själva mer rättvisa. Då insåg jag hur mitt liv inte går ihop… många gånger har jag frågat mig själv hur sjutton jag hinner med allt – och jag vet fortfarande inte det, men på ngt sätt så lyckades jag alltid pussla ihop tiden. Men… det var då, nu ska jag vara bättre på att slippa pussla och satsa på mig själv och de jag älskar J

 

Nog om det, får väl försöka göra en rubrik sammanfattning av senaste veckans bravader:

 

Piraya

   Känns bara bättre och bättre. Tränade med Jo på avdelningen, där det var en hoppbana uppsatt. Att nolla var inte det svåra, utan det svåra ligger i att jobba varje sväng, jag måste verkligen jobba varenda steg hon tar – hon är het som ett fullblod. Fragda runt munnen när hon kom i mål. Känns härligt!! 😀

 

   PapilLONE stars – ingen har väl undgått dubbelvinsten förra helgen. Dagen dessförinnan möttes vi alla i laget upp, inklusive Ettan & Eva, för en gemensam kick off. Fredagen började med grillmys hemma hos Lena och hennes familjs vackra läge. Anna K kom upp också, och hon, Tilda, Signe och Ozz fick känna sig som de svarta fåren i pappishimmeln. Massor av prat och god mat, mysigt!

 

   Dagen efter var det hårdträning på Söderköpings BK, och när det gäller Anna så snackar vi hårdträning. Kan sammanfatta hennes träning med tre ord: tidtagarur, envis och ärlig – helt enkelt en riktigt bra instruktör! Piraya kändes kanon!!!, fick att jobba med… träna träna träna…

 

    Kontaktsfält: förra året hade vi 80% kf på tävling, i år ligger vi på 40%… vad är skillnaden? Farten! Förra året var det ngt fel och hon sprang ett par sekunder långsammare än hon brukar, därmed så var det också lättare att ta kf. Nu går det undan och jag måste verkligen vara påpasslig. Körde ett agilitypass med Jo häromdagen och vi försökte få fram ett hopp… nope… det hela utgår ifrån att vi fuskade i början av vår karriär, eftersom ”pappisar inte kan hoppa kontaktfält”… jo jag tackar jag… Ja, det är ngt vi nu jobbar som f-n med!

 

Tigra

  Det här blir det deppiga i bloggen… alltså, jag vet inte. På lägret var hon inte alls sitt vanliga jag, men i övrigt de ggr jag tränat själv eller med Jo så är hon fin… på tävling går hon ner sig totalt och… jag vet inte vad jag ska göra. Står med Jo och diskuterar och diskuterar – varenda sak hon föreslår känns det som att jag säger att jag redan prövat. Jo har inte sett henne tävla, vilket skulle vara guld värt, eftersom hon är den som vet hur hon går på träning och som kan se om jag gör ngn skillnad. Kom på, Solna Sundbyberg 6 juli – då ska vi starta.

 

   Jag vet att det finns många sådana här hundar, men jag trodde aldrig, aldrig att Tigra skulle vara så… igår när vi körde så satt allt som det skulle och slalom, som jag ju vet att hon gillar, var inga problem… och då känns det jätte konstigt när hon i helgen bara stannade och stod där i slalom som om hon inte fattade ngnting och bara var låg. Suck… vår prinsessa ger oss huvudbry.

 

I övrigt är hon den mest sociala varelse som finns och charmar allt och alla. Låg i går emellan två av våra vänner och bara njöt av uppmärksamheten. Fick Daniel att sitta och klia henne nästan hela vägen hem från Eva och under tävlingen när hon tyckte att jag inte brydde mig, ja då kröp hon upp och myste i knäet på en tjej som vi stod intill. Ja, hon är ett charmtroll, vår prinsessa, så det fokuserar jag på när jag blir ledsen över när hon blir sådär konstig, för det är en grym egenskap att vara så bra med folk som hon är J

 

Ozelot

   Slalom: vilken cool hund! Sedan filmen har vi kört fyra pass; tre i söndags på avdelningen under tävlingen och så ett i tisdags. Jag tog alla råden och jobbade igenom dem ett pass i taget – tack. Första passet i söndags öppnade jag upp andra paret portar. Andra passet, som Åsa var med på, så lärde jag henne fel utgång-vilket inte var meningen *gash* så snabbt hon snappade upp och fintade mig så jag belönade henne fel – fan fan fan – fick henne att gå rätt två ggr, och avslutade där. Tredje passet hängde Helga på och då satt sista porten, men fortfarande hopp ur. I tisdags la jag till att jag rörde mig – och så ngr avslutande skick där jag satt ner, bara för att testa, och det gick… faktum var att jag kastade bättre sittandes, för då blev bollen låg och därmed försvann skutten ur slalom…

 

   Igår körde vi på riktiga slalomet på avdelningen och W O W! La till ett hinder, och det vart 90% ingångar och hela slalom från kl+9 – kl-3… vi snackar ingångar som inte är av denna värld! Satan att jag inte hade med mig kameran… Inga hopp ur slalom – som försvann när jag började röra mig med henne och verkligen kastar leksaken lågt precis framför nosen och iväg, hon var låg i hållningen hela vägen och framförallt supersnygga inbromsningar in i slalom. Ska verkligen filma nästa gång, hoppas få tag på ett slalom under helgen, så får vi se vad hon säger 😀  

 

Hon är sååå häftig och enkel… hon har en motor som är underbar – ja det förstod ni av filmen, inte som att hon går ner sig för att det blir en utebliven belöning. Det såg ganska ”grovt” ut med alla repetitioner på filmen J . Jag tror att olika typer av hundar behöver olika typer av utmaningar. Tigra skulle jag aldrig träna med sådär, men Ozz behöver få fundera och tänka, tänka och återigen tänka när hon börjar få koll på vad som gäller… ”vad är det hon vill att jag ska göra tro, kan jag testa ngt nytt”? När hon då sedan fattar vad jag vill, så F A T T A R hon verkligen! Se gärna Susans 2*2 film, hon nämner just detta i ett avsnitt.

 

    Vallning: kursen hos Eva fortsätter framåt. Förutom själva kursdagen, så har vi varit iväg; i måndags med Daniel & Malin och sedan idag en sväng nu på morgonen. Måndagens pass var helt klart en break through och det kändes som att jag fick grepp om det hela. Idag började det lite mer hetsigt – fåren var springiga – och jag fick jobba en hel del med att få ner tempot. När jag väl fick ner det, då visade hon fina rörelser och framförallt fin attityd. Jobba, jobba, jobba för att få den attityden från start! Glömde tyvärr kameran, trots att jag la fram den idag… får försöka filma nästa vecka då jag hoppas komma ut på Ekerö J

 

Övrigt

   Katarina Wennstams Dödergök kan jag starkt rekommendera, grymt bra bok!

 

 

Ses i helgen i Söderköping och Tranås! Ha en härlig valborg – vi ska grilla i Kolmården hos Hedvig ! Ska bli urmysigt!!!