Sådär ja, hemma från Norge! Återkommer med resumé från resan när alla kort är färdiginspekterade. Känslan efter resan är i alla fall att det var helt underbart!
Så… innan vi drog till Norge så mötte vi upp Gail i Brottby för en privatlektion i vallning. Hade verkligen skyhöga förväntningar eftersom Ozzkan gått så väldigt bra det sista.
Hur det gick? Helt åt skogen. Ozz betedde sig som en nytänd unghund som jag hade absolut noll koll på. Kändes verkligen botten där ute i hagen. Än for hon hit och än dit. Inte lugn någonstans. Enda positiva var väl egentligen att hon inte bet fåren.
När vi åkte därifrån var självförtroendet i botten och det kändes som att all träning vi lagt i sommar var som bortblåst. Efter lite pepptalk och tankar så inser jag att det klart att det blir bakslag. Det är inte hela världen. Men just då och där i hagen, så kändes det verkligen skit!
Kom hem alldeles nyss, så vi har inte hunnit ut till fåren för ett ”kolla-hur-är-läget-nu” pass. Hoppas så innerligt att det kommer kännas bra när vi är tillbaka i hagen, annars är det bara att nöta vidare. ”Bit ihop och kom igen då!”
Eva Marie Wergård 
Vill bara säga att jag vet precis hur du känner!
Ibland känns de bara skit, men det är de bra stunderna man verkligen förstår varför man håller på med vallning, så galet skoj =) =)
Precis som du säger ”bit ihop och kom igen”!
Kram från oss
GillaGilla
…& jag håller inte på med vallning men vet hur det kan kännas i agilityn. Z & jag är väl ngnstans mittemellan just nu… På´t igen! 😉
GillaGilla
Vad snälla ni är 🙂 Tack!
GillaGilla
Åh vad jag känner igen mig… förutom att jag skämde ut oss för hela ”världen”! Kate är en intensiv hund med mycket spring i benen men hon är väldigt lyhörd! Hon sköter sig fint med fåren och hittar inte på några galenheter. TRODDE JAG?! För nästan två månader sen fick Peter med mig på en träningstävling för att få tillfället att träna på andra får ”Det går ju så bra för er!”…. jo visst, hon stack iväg med de stackars fåren. Sprang runt, runt, runt… LYSSNADE NOLL! Vilken uppvisning: Stressade får, en utslagen hund (läs: byracka!) och en besviken matte. Vi skämde verkligen ut oss. Men på´t igen!!
GillaGilla
Ja vi är nog många som vet hur det känns och det kan bero på många saker att det blev så. En är naturligtvis att hon är ung och jag skulle tro att själva situationen gjorde sitt till. Jag tycker att kurs-situationen ibland kan göra att det går över styr.Man försöker lyssna och göra rätt och hinner inte med att ha riktig koll på hunden som NATURLIGTVIS känner det och tar chansen. Påt igen bara det finns inget bättre när det funkar. Kram Lena Skorp å Lovis
GillaGilla