Här kommer den utlovade banskissen från gårdagens tävling i Södertälje. Liksom Ozz debutbana så var det Carina Olsson som dömde. Hennes ord på domargenomgången var att hon brukar bygga svårt, men denna gång valt att bygga enklare. Vinnaren vann på 5 fel, Eva med Knut kom femma med 15 fel… den var kanske inte så lätt 😉
Hur som helst så tyckte jag att det var en rolig bana – fast jag intalar mig alltid att det är en rolig bana – där jag kunde testa av olika moment med Ozz. Starten var en längre sträcka med 3an kraftigt vinklad ifrån linjen. Det vi dividerade om var om det bästa var att lägga ett framförbyte emellan 3-4, eller om det var bättre att vara kvar på högra sidan och bakombyta in i slalom. Vi valde framförbytet som resulterade i en ”krash” in i långhoppet. Jag tror helt enkelt att jag var i vägen för henne och när jag öppnade upp för långhoppet så var det för sent för henne att lyfta ordentligt.
Tanken att välja bakombytet in i slalom var för att inte dra in dem i banan. Ozz hade inga problem att hitta runt, men överdrev och hamnade i andra porten. Idag struntade jag i att ta om, får se i Vallentuna om det är något jag kommer att ångra.
6-10 jobbade hon kanonfint ensam på linjen och jag kunde göra mitt framförbyte inför tunneln i lugn och ro (16-17). Linjen emellan tunnlarna löste jag med ett plocka ut henne ur första tunneln på höger arm och sedan skicka in med vänster. När hon kom ur tunneln gjorde hon i mina ögon bästa grejen på banan. Eftersom hon kom ut snävt så var hon helt ur linje med raksträckan som följde, men jag försökte vara kall och bara hålla ut armen för att hon skulle hitta tillbaka ut – stod en bra bit neråt säcken till – och det gjorde hon! Visst, hinder 12 togs väldigt snett, men hon var riktigt duktig som hittade ut igen! Efter säcken krashade hon i hopphindret och missade efterföljande. Sedan hittade vi rytmen, mycket för att hon har så otroligt drag till däcket, och löste slutet med att ta upp vänster arm snabbt efter däcket och sedan skicka in i tunneln på kommando och så in i mål!
Ja… jag är kanonnöjd med Lozzkan, men tycker att jag själv är lite för lugn. Vill inte pumpa henne och då blir jag lätt passiv, även om jag skulle kunna vara mer defensivt offensiv för att hjälpa upp henne i vissa situationer – sug på den ni! Nä, nu ska vi rusa vidare till Vallentuna och sedan fortsatt bygge av balansen 🙂
Hmm nej Carinas bana tycker jag nog inte såg så lätt ut heller. Visst är det toppen att veta vad och ha saker att träna på under vinterhalvåret. Extra bra känns det när jag har en idé om hur jag ska träna med Mick. Jag började idag och det gick toppenbra! 🙂
GillaGilla