Iskallt och mörkt. Ensamma på stallplan och det enda som hörs är frustande från stallet. Ozz springer i förväg till manegen och väntar spänt på att jag skall öppna dörren. Väl inne tänds manegen långsamt upp. I det första skymmande ljuset börjar vi plocka fram morgonens övning.
Låter ett och ett hinder falla från sargen ner i spånet. Ozz joggar runt med sin repboll. När alla hinder är framme följer hon mig likt en skugga runt i manegen. Snart står alla hinder på plats. Då flödar också manegen i fullt strålkastarljus och vi är redo för vårt morgonpass.
Agility en tidig vintermorgon
Men så mysigt 🙂
GillaGilla
Ohh vad härligt det låter! Hoppas träningen gick bra också:)
GillaGilla
Mig lurar du inte men det var nästan en bättre miljöbeskrivning än mitt patetiska försök. 😉
GillaGilla
Haha, I am trying I am trying 😉 Erkänn, det suger i morgonagilitytarmen !!
GillaGilla
Haha, härlig beskrivning men hos mig kommer det ALDRIG suga i någon morgonagilitytarm! Jag föddes nog utan en sådan!
GillaGilla