Hinner inte

Det här med att cykla terräng var tredje dag gick tydligen inte att hålla. En vecka sedan min dödsångesttur. Nu fick jag förvisso en överansträngning i ljumsken efter förra helgens långgrunda, därefter blev endagsklättringen en tvådagarsklättring och dessutom har vi tävlat fyra dagar. Men… iaf.

Nu är det som det är och det är bara att fokusera framåt. Dagens tur gick betydligt bättre än sista och jag höll mig på lämpligt spår för min nuvarande kapacitet. Känns som att det går framåt. Tur är väl det, annars hade det ju varit trist. 😉