Kärleksbett

20120311-202442.jpg

Ikväll var vi med på en grymt bra och välbehövlig tävlingsträning. För att verkligen gå upp stämningen tog vi tid, detta för att piska oss själva till att jobba liiiite bättre och liiiite hårdare.

För Ozz och mig hägrade balans och gunga – som satt till 100%, trots att vi toktände på Rasken innan varje lopp. Det var verkligen en superfin känsla. Stort TACK till Helene och Mija som hjälpte till att få tiden att betyda något och Malin för tidtagning.

Just ja. Hade egentligen velat ha en bild på min hand som fick agera kamptrasa ikväll när Ozz gjort ett klockrent kontaktfält. Hansen hamnade helt enkelt i munnen på Ozz. Gjorde svinont, men Ozz mumlade bara något om kärleksbett efteråt, så det är väl inget att visa upp. Vill man ha balansen fin, får man visst lida pin.

Reservatsjakt(!) och fortsatt cykeljakt

Bild

Idag åkte vi till Enköping för att möta upp Maja (och massor av andra Sugarwindshundar) för inmätning av ett Maja-täcke till Ozz. Skall bli spännande att se när det är färdigt! Tror att vi kommer att matcha varandra ordentligt, Ozz och jag, i vår.

Därifrån åkte vi sedan tillbaka till Uvbergets naturreservat som vi passerat på vägen. Plockade det ganska snabbt, för vårt stora mål var Signalbergets naturreservat. Det speciella med detta reservat var att det fanns inte att uppbringa på kartan och i länken fanns heller ingen vägbeskrivning. Men vi skulle minsann hitta det!

Blev visade av en lokal hockeypappa till Örsundsbros elljusspår. Därifrån navigerade vi oss fram. Vi visste att reservatet skall ligga högt samt att elljusspåret ”löper strax sydöst om reservatet” och vi gick raka vägen ut i skogen. Off track is tha shit. Plötsligt, kom vi in i en helt fantastisk trollskog och… SE DÄR! Ett vitt band och en vit stjärna – vi hade hittat reservatet. Wohoo!

Tyvärr fann vi ingen skylt, men har vi vägarna förbi i sommar skall vi ge oss ut där igen, för det var verkligen ett fint område.

Därifrån åkte vi pilrakt till Tyresö CM för att provcykla fler cyklar – känns inte som vi gör något annat nu för tiden. Denna gång var det Cube som stod på listan. Testade ingen Acid (fanns inte inne Mette…) men väl en Attention och en Analog. Analogen var för stor (18″) men kändes OK, men Attention (16″) kändes superfin! Den är dock dyrare än Analogen. Bad dem ta in en mindre Analog så får vi se… ville helst haft en cykel igår, men den som väntar på något gott…

Just ja. Avslutade resan med en tur till fåren. Kvällssolen var alldeles för vacker för att inte utnyttjas maximalt. Körde ett kortare pass och hade denna gång pipan i mun igen. Har inte haft den medan det varit kallt – svårt att få jämna ljud i kylan. Satt idag ok på nära håll, inte alls på lite avstånd=massor av jobb kvar.

Live från CRUFTS med Stina Mattson & Vincent

För den som missat det, så sänder CRUFTS live varje dag. Extra roligt är att Stina Mattsson & Vincent idag kör järnet på agilitybanorna i England och representerar Sverige. Vi håller stenhårt tummarna för dem!!

Enligt tidsschemat kör de den internationella agilityn (svensk tid) kl.10, 16.30 samt 18.00.

Kloka tankar och mycket läsning

Idag har vi varit på resande fot halva dagen och försökt göra det mesta av detta. Först var vi en sväng och tränade agility. Banträning på schemat. Byggde upp en 25-hindersbana och började med att köra banan ett varv. Därefter delade vi upp banan i sekvenser (10-15; 14-25; 1-3; 3-10). Avslutade med en runda till. Grym träning!

Det jag gjorde riktigt bra med dagens träning var målsättningen att fortsätta köra på, oavsett vad som hände, när jag bestämt antalet hinder. En lärdom jag läste på Evas blogg: ”Sen när vi skulle köra så poängterade hon (Niinu) att det var viktigt att vi hade en plan för hur vi skulle köra. Vad var min (Eva) plan? Jo att komma så långt som möjligt… Fel Fel Fel plan! Och det är ju så självklart egentligen. Teemo förklarade att det är viktigt att ha en plan för träningen och att man bestämmer sig för att köra tex. till och med nr 4 och belöna. Om man alltid kör tills det blir fel, vad lär sig hunden då? Jo att bryta när det blir fel. Jag som förare vänjer mig vid att bryta när det blir fel osv. Visst kan man ha som plan att köra hela banan men då ska man göra det också. Kloka ord”.

Gillar det tänket.

Därefter blev det en vända till finaste Maria Enfeldt, som jag lärde känna när vi läste etologi på SU 2005 och sedan bodde en vända hos när jag jobbade på Uppsala universitet 2008. Vallning, mat och prat blev det idag. Mysigt! Får inte lov att låta det gå lika lång tid till nästa gång.

Därefter blev det ärenden i stan (inklusive prutning – nöjd!) och fortsatt läsande. Skall åka på Crane seminars i Skara vecka 12 och de har en nätt bibba av litteratur för oss studenter att gå igenom. Just nu är jag mycket tacksam för att jag redan läst de flesta av Miklosis artiklar. Det gör i alla fall antalet artiklar något färre. 🙂

AAAAAAA… FRUSTRATION i MTB-djungeln!

Under två kvällar har vi varit och testat mountainbikes. Vilken djungel! Simon har varit gullig och tagit fram 15 modeller som skulle kunna passa mig och nu har jag testat ett par av dem.

Mina krav

  • Max 8.000kr
  • Skivbromsar
  • Dämpad fram, ej bak
  • Lätt
  • Snygg

Hur har det gått då? Jag är ta mig tusan mer förvirrad nu än när jag började.

För det första: hur sjutton provcyklar jag en mtb i stan??? Om jag inte kan något om dem. Ge mig en häst och jag lovar att utvärdera den åt dig. Ge mig en mtb och jag fattar noll. Cyklar lite fram. Cyklar lite till. Står upp. Sätter mig ner. Växlar lite. Bromsar lite. Cyklar tillbaka… ehhh…

De jag kikat på är, med omdöme från mig (som kan nada):

CORRATEC X-VERT EXPERT: Skulle egentligen testat en annan cykel, men nu fick jag prova denna. Den kändes tung… otymplig. *kliar mig i huvudet* Vad skall jag säga, kändes inte alls lika fin & lätt som Annas nya cykel som jag testade i vintras… Killen i affären tyckte dock absolut detta var cykeln för mig. Såklart…

Sedan åkte jag vidare och testade

SCOTT CONTESSA SCALE 20: Helt ok.Vad skall jag säga. Bättre än den ovan, men… tja… inte mer. Och vadå bätte? Mer än känsla.

Därefter, då jäklar, testade jag en:

NISHIKI BLAZE 2011:  Wohoo! Blev lite kär, äntligen kändes det lätt och fint (märk väl, jag testade INOMHUS på plant golv… bra test, eller hur… not). Men… guuuud vad ful! (kan man ens säga så med vett, lite som att någon skulle vilja köpa en ”snygg svart och vit border collie”, snacka om lynchning…). Omlackering nästa.

Bestämde mig ändå för att åka och testa ytterligare en cykel innan jag bestämde mig…

…så ikväll testade jag en:

COMMENCAL PREMIER 29: Helt klart snyggaste cykeln. Kändes bra, men… ändå inte helt rätt. Inte som Nishikin…

En egen slutsats jag dragit av mitt testande är att jag vill ha en lätt cykel. Premieren vägde närmare 13,8 kg medan Nishikin vägde 12,8kg (hela 1 kg… hmm…) dock hade denna betydligt större hjul än ovan nämnda cyklar. Var det därför den gick lika lätt som Nishikin, men… kändes, klumpigare? Vad vet jag egentligen…

Så… kvar finns också

CANYON YELLOWSTONE 5.0W: Tyvärr går den inte att provcykla eftersom den säljs via webshop. Men, det skall vara THE CYCLE i min prisklass (dessutom lättast: 11,5kg och snygg!). Jaha… men med tanke på hur stor skillnad det var på ovan nämnda cyklar, vågar man köpa en via webshop utan att ha provcyklat??? 

…så, någon som har någon kommentar eller tips… please. HELP!!!!!!

Myskväll

20120305-221057.jpg

Idag och ikväll har det var lugnt för rovdjuren. Masserat igenom dem ordentligt och bara låtit dem njuta. Bästa de vet.

Skrev inte igår om Ozz fantastiska sistalopp (hoppB). Ninnie hade gjort en hyfsat farlig bana (som ni hittar här) som resulterade i flera diskningar. Tyvärr rev vi ett hinder, men … Resten av loppet var så jäkla super! Visst, allt går att få bättre, men när vi kom i mål var jag helt hög av adrenalin och endorfin. Tiden var inte heller fy skam. Jag är ta mig tusan fortfarande hög. Längtar till Rättvik. Längtar till nästa träningspass.

Fantastiska djungelkatt. Fantastiska guldfisk. Fantastiska lilla Tiger. Jag har sådan tur att de är just hos mig.

Piraya ”nollan” Wergård

20120304-161410.jpg

Piraya har nollat varje lopp. Det har tyvärr inte jag… Eller, första loppet kom hon ju ut fel ut tunneln, så det kanske var liiite hennes ansvar? Eller inte. Det är aldrig Pirayas fel.

I andra loppet föll jag över tunneln på slutet. I övrigt var det såklart ett klockrent lopp. Nu i sista fick vi en vägran på ANDRA hindret… Som var typ rakt fram. Något fel gjorde jag och det blev som det blev sedan nollade vi resten och Piraya gjorde en klockren kl.7 ingång till slalom.

Hon är fantastisk min guldfisk, som alltid.

I väntans tider

20120304-103032.jpg

Sitter i bilen och väntar tillsammans med rovdjuren – försökt sova lite men får ingen riktig ro. Jag som alltid annars somnar. Bloggar lite istället.

Kört första agilityklassen. Piraya kändes lite off i starten och kom tillbaka ut ur en tunnel (i.e. kom ut ur ingången) och där sprack den nollan. Fortsatte köra och hon ökade för varje steg. Avslutet blev grymt.

Ozz sista lopp igår slutade på en femma i slalom. Annars var det ett fint lopp. Hann ett fb som kändes smått galet på banvandringen, men plötsligt var det bara genomfört. Kul!

Spenderade natten hos snälla Marlene och David. Kom fram vid 22.40 – inte alls särskilt sent, och så drack vi te, åt pannkaka(!) och myspratade till midnatt. Somnade sedan snabbt och skuttade bokstavligen ur sängen vid 05.10 – anledningen till att jag verkligen borde somna på studs nu. Verkligen supersnällt att låta mig husera. Lyxigt värre. 🙂 Tack finaste ni.